Aftonbladet – 14 juni 1858, sida 2

Bref från Upsalå: Upsala den 12 Juni. Den 9 dennes slutade beväringsnmötet, och man kan säga, att terminens upplösning dermed fullbordades, för så vidt som de sista af de studenter, hvilka ej såsom informatorer eller för egna studier ämna här qvarstanna för hela sommaren, efter exercisens slut bryta upp härifrån Den åldriga stadens eviga ungdom är dermed för et tid suspenderad, och om också då och då en enkel eller dubbel qvartett, en marsch, sjungen af ett eller ett par leder sådana, låter höra sig, har dock den manstarka; vackra och glada studentsången för en tid upphört, öch tninst ersättes den af dess efterklang på några totisikälskande lärgossars läppar, då dessa med varmt! härmningsbegär, men med otroget minne sjunga: Vänd om dig med rosor i fladdrande hår! Stå lutad mot framtidens urna! Denna sång utgör ju en ersättning, som blott gör sakhaden lifligare: För några få dagar sedan hotades vårt samhälle under temligen frisk blåst af eldsvåda, hvilken likväl till all lycka icke kom till utbrott, tack vare — icke tornväktaren, som lärer ej hafva varit på sin plats, utan stadens frivilliga brandkårs spruta, den raske hr Boggiano och hans medhjelpare. Vådan af trähus i städer tyckas Upsala invånare för längesedan hafva insett och behjertat, och flera vackra stenhus hafva i en senare tid uppstått. Men farligare än trähusen är takspånsbetäckningen. Denna gång uppkom elden icke genom någon ovårdsamhet eller någon remna å mur eller skorstenspipa, utan gnistor från skorstenen hade antände takets spånbeklädnad, som lärer vara mycket gammal och icke tjärad på många år, utan så torr och rutten, att den lämpligen kunde brukas såsom tunder. Vi hoppas att etter detta af slumpen anstälda och badröfliga. experiment dylika tak blifva utdömda och rifna eller åtminstone tills vidare nöjaktigt inbyrade med tjära. Hr Sparrmans sak är denna gång inför domkapitlet utagerad. Han har blifvit förbjuden presterlig tjenstgöring, men på hans afsättning har konsistoriet velat betänka sig. Hr Sparrman har inför denna andliga domstol dels försvarat sig muntligen under hand, dels afgifvit till protokollet ett skriftligt slutförsvar. I detta, som onekligen är skrifvet af en skicklig hand, bar ban uppträdt ganska frimodig.