Aftonbladet – 2 juni 1858, sida 2

bekant är, en betydlig del af befolkningen idkar en handtering, som är i hög grad mö lande. De vid stålsliperierna anstälde arbearne, t. ex., lära sällan hinna mycket öfver 30 års ålder. Och äfven vid jemförelsen med ;n sådan stad måste Stockholm stå tillbaka! En utmärkt vetenskapsman, som för att visa blott den ekonomiska förlust vårt land gör ill följd af de genom försummade helsovårdsanstalter onödigtvis sjukes vård och förlorade arbete samt genom de för tidigt dödes jordande m. m., har, med antagande af siffror, som måste betraktas såsom orimligt låga, visat, att denna förlust stiger årligen till öfver sex millioner rdr rmt. Och må man besinnan — tillägger han derefter — att det är menniskors lif, helsa och arbete som här beräknas; må man försöka att vid sidan af de kalkyler, aritmetiken så känslolöst gjort, låta hjertat mäta de qval, sorger och tårar, den id och derpå följande last, som dessa föruster medbragt, och man skall få en totalmma, större än vi kunna eller behöfva utan torde häraf finna, att det ämne, som ir föremål för den i Köpenhamn sammaniädande kongressens förhandlingar, är af den ullra största vigt för vårt land och förtjenar utt med lifligaste intresse omfattas, såväl från de enskiltes sida, som kunna -vara i tillfälle utt i mötet deltaga, som från det allmännas. Det är också bekant, att de trenne rikenas reseringar anvisat ett penningebidrag från hvartdera landets statskassa till bestridande af kostvaderna för den hygieniska kongressens afillande; men det vore önskligt om härstädes ifven något kunde göras för att åt dem, som inna vilja i mötet deltaga, bereda någon lindring i dermed förknippade kostnader. Från lorge erfara vi, att vederbörande derstädes r detta ändamål vidtagit det-förfogande, att de, som anmäla sig såsom deltagare i den hygieniska kongressen, berättigas att befordras på postverkets ångbåtar från Norge till öpenhamn eller Korsöer och tillbaka mot erggande af endast half passagerareafgift på första plats. Kunde någon motsvarande fördel beredas deltagare från Sverge, tro vi att staten med en ringa uppoffring skulle främja ett stort godt.