Aftonbladet – 22 maj 1858, sida 2

STOCKHOLM den 22 Maj. Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 15 Maj. En -komite. har bildats härstädes, för att uppresa en minnesvård åt den berömde Stein. den preussiske för reformer nitälskande ministern af år 1807. Man. torde, erinra. sig,,.att baron von Steins namn står i samband med de förstå tillstymimelserna -till Preussens befrielse från feodalstatens krassaste utväxter. Hand i.hand med de reformsträfvanden,; som voro årtionden före sin tid i det dåvarande Tyskland, gick hos: Stein motståndet . mot Frankrike, hvars. välde på, andra sidan, om Rhen han med oaflåtlig patriotisk ihärdighet bidrog att. störta genom: bildandet af -dygdeförbundet och befordrandet, i förening med andra, den tidens store män, af allmän folkbeväpning. . Också hediades han med Napoleons synnerliga. hat. samt .blefstillföljd:al det bref, som -riapoleonistiska! spioner redan j Augusti: 1S08-uppsnappade, men hvilket. först senare begagnades, och; hvarisden preussiske premierministern frimodigt fäller sitt omdöme om den bonapartistiska styrelsen, förklarad i akt genom, ett :i Madrid,den 15 Dec. 1808 utfärdadt dekret. Le nömmå Stein, heter det i detta beryktade dekret, cherchant å exciter,des troubles:en-Allemagne, est dclar: ennemi dels Frange et de la confederation du Rhin. Let biens, que..le, dit..Stein.. possderait, soit.en Frange, soit dans la confederation du Rhin. seront sequestrås; Le dit Stein sera saisi de sa .personne,. partout ot il pourra, ou par nos troupes ou celles de nos alligs. — Då afdankade Frankrikes vrede ministrar i Preussen. likasom på. de senare åren och ännu på vå ren 1854 det ryska inflytandet störtade den. af orsaker, hvarom mitt förra bref upplyser i Petersburg, hatade-krigsministern von Bonin. Det faller: således af sig sjelf; att en minnesvård till Steins ära i detta ögonblick skall innebära, en tydlig .demonstration mot Frankrike och dess ingrepp i: kontinentens liberala förhållanden. Bildandet-af-ofvannämde komitå har dock till följd af stridiga parti-intressen stött på svårigheter, hvilka äro alltför karakteristiska: för de feodales sställning: i förhållande till våra störa historiska minnen, för att icke böra med några ord belysas, Man bör nemligen veta, att: påminnelsen om: Stein är så mycket oangenämare för de preussiska junkrarne, som de ej våga öppet erkänna: denna känsla. Mot Steim låter det sig ej görå att slå omkring sig med de vanliga feodala fraserna. Man kan icke fördöma honom -såsom demokrat. Stein. var tvärtom; om jag så får uttrycka mig, en preussisk hög. tory, dertill (för att begagna Schlossers egna ord. i hans historia öfver. det 18:de århundradet) stolt; barsk, -despotisk och hårdnackad ortodox. Men han har såsom ett slags före; gångare för Robett Peel trängt fram sitt.parti på den s;oafvisliga, reformens bana. ;. Att han var. ärlig; duglig, orädd och oegennyttigy nödgas hans bittraste fiender medgifva, och hvar oeh-en, som blott tillHälften känner historien från 1806 till 1812, vet, att det. efter släget. vid Jena ruinerade Preussen icke utan en smula: diktaturo kunde reörganiseras och räddas. Men just det, att de feodåle icke kunna-görarStein; misstänkt såsom liberal och vängitill (fransmännens. förorsakar; dem, då fråga är om Stein, någon.olägenhet. Dehjelpa sig :vanligen ur. förlägenheten. genomy att så mycket som möjligt ignorera hans verksåmheti den inre: förvaltningen. och uteslutande tecknaden..odödlige. mannens karakteristik efter hans uppträdande mot Napoleon: Det faller-af-sig sjelf;. att. junkrarnemed förkärlek MN RAN LA AIR ARD ORO ME rv kas en