Aftonbladet – 20 maj 1858, sida 2

Notens tredje del angår slutligen förbundsbeslutet afden 23: Februari, hvilket gick-ut på att danska regeringen, som mån väntade; icke skulle genom nya åtgärder prejudicera sakens slutliga afgörande. Nöten skiljeremellan två saker: lagar, som aldrig hört under ständernas befogenhet, och-som äfven nu kunna gifvas utan dessas direkta eller indirekta medverkan; dessa lagar skola fortfarande gå sin sång, då de höra till de oomtvistade områdena; och å andra sidan lagar, som förut hörde under ständernas myndighet eller fordrade deras. medverkan nu, sålunda utskrifningen af nya skatter; sådana sköld icke blifva utfärdade, innan: förhållandet är slutligen ord: nadt.. Man har från dansk sida funnit detta medgifvande mycket betänkligt; det kan verkligen också föra till obehagliga. följder; men om man vill vara rättvis, så måste man likväl medgifva, att det är en konseqvens af första punkten, den särskilta holsteinska författningens brist på giltighet. Häruti finnes således blott ett nytt bevis för orimligheten af. en dansk helstat och -en landsdel;-som tillika lys der under en annån stats höghet. Man kan visserligen beklaga, att vår regering, i trots af förbundsbesluten af den 11: och 25 Februari, så hårdnackadt fasthåller helstaten, men ställer man sig på en sådan hel-. statens ståndpunkt, så är det knappast något väsentligt att invända mot. den ifrågavarande noten; sådan den. föreligger, hvaremot den visserligen, såsom det visades vid andra afdelningen, gifver anledning till bekymmer för utfallet af de ytterligare underhåndlingar som den ställer i utsigt. Penningkrisen, som i slutet af förra året äfven Här förorsakade stora ödeläggelser bland våra grossörer, fastäh icke i den utsträckning som i Sverge, visar ännu sina efterverkningar, derigenom att -detaljhandlande och idkare af andra yrken öupphörligen fallera; nästan hvar dag medför ett par fallissementer. Afven är man mycket bekymrad för egare af jordegendom. Dels af nödvändighet; dels ock föratt begagna sig af förhållandena, hafva nemligen många inteckningshafvare uppsagt sina innestående kapitaler, antingen för att placera dem annorlunda, eller för att afpressa debitorerna en högre ränta än de vanliga fyra procenten. Gäldenärerna äro i förtviflan häröfver, ty. penningar. äro mycket svåra att anskaffa, och att utgöra en högre ränta skall i allmänhet vara svårt samt för åtskillige ruinerande. De fom konjunkturerna för landtmännen undercei följd af år hafva nemligen drifvit priset på landtegendomarne och arrendena till en höjd, som redan under normala förhållanden var. öfverdrifven;-men dessa naturliga följder af förhålländena blefvo här såsom annorstädes förda till ännu en ytterligHet, derigenom att spekulättonen trängde in på detta: område, så -att det: blef temligen allmänligt:-att man köpte landtegendomar, såsom börsmännen statspapper och aktier, icke för att behålla dem, utan för att så snart som möjligt åter sälja dem med betydlig fördel. Sådant. kan. naturligtvis gå blott så länge alla omständigheter gynna det; så snart en olycka inträffar, störtar alltsammans, tillhopa. Det kan derföre säkert icke undgåsatt åtskillige af de fuvärande landtegendomsegarne blifva ruinerade, ty -det göres. väl både af dehotade klasserna sjelfva som af regeringen :ansträngningar för att skaffa bot emot olyckorna; men då det naturligtvis icke kan vara fråga om att förära de insolventa gäldenärerna några käpitaler,: så måste de, som köpt för dyrt och för frärimande penningar, i de flesta fall gå under, medan de, som i verkligheten äro solventa, men blott till följd af förhållandena hafva svårighet att åstadkomma nödiga medel,-som vi hoppas, genom hjelp af de påtänkta åtgärderna skola kunna besegra faran. Dessa frågor behandlas mycketi pressen, och provinstidningärne deltaga mot-vanan lifligt i diskussionen; men olyckligtvis vittna de flesta der offentliggjorda artiklar i-denna fråga mera om vederbörandes bekynimer än om verklig insigt i -penningeförhållandena och de lagar som reglera penningemarknadens vågor. Vid detta tillfälle blir vår finansminister föremål för så många anfall, derföre att han söker: skaffa finanserna ökade inkomster genom ställningen för tillfället, dels genom att taga hög ränta (8 procent) af ett af banken i anledning af penningkrisen lemnad lån, dels-genom att fordra högre ränta på åtskilliga äldre intecknade-lån. Man förebrål honom, att.han derigenom förvärrar krisen då han nödgar bankervatt likaledes taga er jemförelsevis bög ränta och gifver de private lånegifvarne exemplet af att.utpressa det yt tersta af de iförlägenhet komna gäldenärerna medan den högre inkomst Han skaffar stater förmenas hafva till följd. så mycket mindre in komst på andra punkter, så att den inbillade fördelen. i. verkligheten skall vända sigtill förlust. Från en annan sida bör deremot be: märkas, att han förstått placera statens pen ningar Med, så stor försigtighet; att det aåll deles icke uppstår någon förlust, oaktadt sta ten haft? 12: millioner utlåntar nästan uteslu tande på yexlar. Banken, somickeiakttagi samma försigtighet, undgår säkert icke att lida icke obetydliga förluster, fastän det naturligt vis icke finnesnågon anledning att frukta föl dess soliditet; 3 2-2: 2 Vid sidan af de politiska frågorna och penningfrågorna är det förnämligast våra teater förhållanden; och -konstutställningar som fö ögonblicket sysselsätta den allmänna uppmärksamheten. Då dessa föremål genom deras lätta natur emellertid icke Jämpa sig för en behändling tillsammans med nämde allvarliga lifsfrågor, så vilja vi-uppskjuta att-yttraoss a ENAT Vr oc mk nr ER AN