Aftonbladet – 20 maj 1858, sida 2

STOCEHOLM den 20 Maj. Bref från Danmark. ee oKöpenhamn dens13 Maj. Sedan danska regeringens svar till förbundsdagen-af den 26 Mars blifvit bekant. för. allmänheten, hette det en tid, att Tyskland skulle genast:-fatta beslut derom. --Er korrespondent uppsköt derföre de betraktelser, hvartill detta dokumenteljest kunde gifvå anledning, för att på samma gång taga i närmare betraktande situationen, sådan den skulle blifva genom Tysklands svar. Af telegrafdepescherna synes -det emellertid nu, att det först om längre tid-skall komma till beslut i Frankfurt, och det skulle derföre förmodligen vara orätt att afvakta detta-för att göra-.några anmärkningar vid danska regeringens omtalta not. Af våra förra yttränden synes, att vi ingalunda kunna betrakta. detta dokument med tillfredsställelse; tvärtom rhåste vi anse såväl dess hela utgångspunkt, de fortsatta försöken att upprätthålla helstaten, för att vara olycklig, som äfven åtskilliga af de gjorda -förslagen såsom betänkliga; emellertid är det nödvändigt, för att rätt förstå hela ställningen och dess kommande faser, att fasthålla hvad som från danska regeringens sida afses med denna not, hvarom det är så mycket angelägnare att erinra, som detta dokument såväl: i intom utlandet blifvit missförstådt på ett besynnerligt sätt. Nötens första del handlar om den holsteinska specialförfattningen, af hvilken det Örstedska kabinettet på sin tid underlät att förelägga ständerna 6 paragrafer af allmänt innehåll, medan författningens öfriga paragrafer, i öfverensstämmelse med der då gällande lagstiftningen, förelades ständerna till betänkande. Den nuvarande ministeren; som af sina företrädare emottog denna ställning såsom gifven, bygde. vidare på denna grundval och ådrog sig derigenom konflikten med Tyskland, som förklarade nämde 6 paragrafers icke-föreläggande för ständerna såsom stridande mot Tysklands förbundslagar. Underden föregående nötvexlingen har danska regeringen sökt försvara rättmätigheten af den intagna ståndpunkten, men sedan: förbundet i sitt: beslut den 11 Februari uttålat såsom sin dom: att den. omtvistade frågan står i strid med förbundslagarne, förklafär danska regeringem nu, att. den-vill. förelägga ständerna A 6 paragraferna till rådplägning (ty större var icke deti7kränkta rättigheten): Detta danska regeringens; uppträdande; framställes nu allmänt såsom hade-vårtkabinett i-sin-.senastenot medgifvit, att från dansk sidå förut ett fel var begånget; OcHK defföre mu erbjöd sig vatt godt-: göra detsamma. Detta är emehertid alldeles icke -händelsen. Sanna förhållandet är deremot, följaände:semellän;en..regerimg öfver, ett tyskt förbundsland (Danmark på Holsteins vägnar) och förbundet har uppstått en strid om rättmätigheten af en åtgärd, som otvifvelaktigt hör under förbundets myndighet; saken utvecklas från ömse sidor och afgöres vid den kompetenta högsta domstolen; när detta är gjordt, är saken slutad. Om domstolens utslag är materielt riktigt eller icke, är likgiltigt, . Saken är slutligen afgjord.: Den part, emot hvilken domen uttalar sig, kan visserligen fortfarande anse att han haft rätt, men det-hjelper icke, Kan här blott valet emellan att godvilligtefterkomma domen ellerlåta det gå till exekution, om-han icke vill med vaåpenmakt emotsätta sig denna. Sådan är danska regeringens ställning, och härmed öfverensstämma: också fullkomligt dess förklaringar. Den säger: vi underkasta oss det af tyska förbundet fälda utslag; icke derföre att vi anse vår förra mening;vara: oriktig, vi måste tvärtom helt och hållet vidblifva vår åsigt. men emedan vi, Kvädifrågavarande tråga angår, erkänna förbundet för den kompetenta auktoriteten. Konsetjvent kan man angripa den danska regeringens resonnement endast uti dess utgångspunkt, frågan om förbundets kompetens; men icke heller detta kan göras med någon framgång och allra minst af dem, som just derföre; att Holsteins förbundsförhållanden ställa det: under--en .annan--suveränitet än. den danska monarkiens, anse Ejdergränsen och Holsteinsz afsöndring från Danmark för den rätta lösningen. Följande afdelningen angår helstatsförfattningeny och här förklarar regeringen sig likaså bestämdt emot att erkäfina förbundsdagen för rkompetent, som den var, villig att erkänna dess myndighet-i fråga omv Holsteins särskilta. författning; den förbehåller sig i denna punkt full. sjelfständighet, menförklarar sig villig att ingå i underhandlingar för att komma öfverens, och föreslår såsom ett medel att påskynda dessa, att de å tyska sidan icke föras genom förbundsdagen, utan genom en särskilt derför utnämd kommissarie: fort I formelt hänseende är det intet att invända emot detta förslag. -Utnämningen af en särskilt, kommissarie är tvärtom det enda praktiska,.då underhandlingar med förbundsdagen äro i hög grad besvärliga, emedan de många sändebuden skolw inkemta instruktioner från sina regeringar, åtskilliga, den Häntioverskat. ex., tillika från de holsteinska riddarne, och hela församlingen derjemte i en betänklig mån 1 denna fråga påtryckes af enifrigötk inflys telserik: press: I materielt hänseende anse!vi, deremot denna punkt, för notens farligaste sida. Vi frukta mycket för att, om en sådan underkandling kommer tillrstånr; våra statsmän skola sakna fasthet att emoftstå de tyska anspråken) antingeh dessa hu. framkömma i förmöaf vänskapliga råd eller barska hotelser; och att resultatet således i flera hänseenden kunde blifvå betänkligt för den danska natio-