Aftonbladet – 18 maj 1858, sida 7

anlades, en fabrik för japaneservaror, en äfven utomlands berömd fabrik för matematiska instrumenter. Jernkontoret inrättades 1747. I Skåne och Halland planterades flygsandsfälten . på holländskt sätt. De som bygde stenhus fingo särskilta skattefriheter. 1 SKaraborgs län planterades 1752—1762 31,000 fruktoch löfträd. År 1751 planterades 173 tunhland skog i Kristianstads län. Kring Lund voro planterade 100,000 mullbärsträd och skördades 160,000 skålpund tobaksb ad. På Ladugårdslandet i Stockholm var ex plantering af 30,000 mullbärsträd. Silkesskötseln drefs med utomordentlig kraft. År 1750 voro 285 sidenväfstolar, år k734 387 dylika i gång. Fisket understöddes på allt sätt. Sillfis et lemnade år 1759 127,009, strömmingsfisket 200,000 tunnor. Huru sorglösa äro vi icke för vår intägt af hafvet? Sillfisket under engelska vallen, vestersjöfisket af kabeljo, långor och koljor uppmuntrades, äfvensom hvalfiskfångsten under Grönland och vid Straat Davis (1755) hvilken lyckades väl). Perlfisket i Norrland ordnades ånyo. Ifrån 1734 till 1754 voro i riket 652 fabriker anlagda, år 1764 718 stycken. Tobaksfabrikerna uppgingo till ett antal af 89: här funnos 19 sockerbruk, 13 oljeslagerier, 7 stärkelsebruk. Dessutom fabriker för glasslipning, tapeter, saffian, skedvatten, gyltenläder m, m. 1 Göteborg anlades 6 st. stolar för sidenväfnad, 6 för silkesstrumpor, 24 för kläden, 3 för stofter, 3 för regarnsstrumpor, 6 för segelduk, 6 för parkum, 4 för nopkinsband och tagelarbeten, 4 tobaksspinnerier m. m. m. m. Skeppsfarten gynnades på det högsta. Svenska flaggan visade sig på de aflägsnaste haf och ostindiska handeln var glanspunkten dervid. Fyrbåkar anlades, dykerikompanier inrättades m. m. Trollhätte kanal börjades och strömrensningar verkstäldes, särdeles i Finland. Vetenskap och konst uppmuntrades till en i. Sverge förr och senare okänd grad m. m. m. m. ). Häraf kan synas till hvilken oerhörd höjd — relativt till Sverges då varande tillstånd och resurser — industrien lyftades, i många delar till och med jemförlig med vår närvarande ståndpunkt. Kavitalerna och välmågan tillväxte, och det i vida större aroportion år nu, oaktadt ibållande missväxter och ireatursepidemier härjade i landet. Hattarne utförde tvenne krig, som kostade landet 681 tunnor guld, d,. v. s. 6S millioner daler silfvermynt och beväntaäde en stor statsskuld, utan tillhjelp af rut ländska lån. c Detta allt oaktadt, sammanstörtade allt — hela systemet för en enda penningkris, Efter vårt deltagande i sjuåriga kriget voro alla våra resurser så medtagna, att vi icke längre förmådde förlägga vår indöstri, hvilken förföll och endast genom spillrorna vittnade om hvad den en gång varit. Väfverifåbrikernas tillstånd endast i Stockholm — säger Agardh — efter krisen, i jemförelse. till deras ställning före krisen, utfaller på följande sätt: : År 1762 År 1767 stölar. arbetare. stolar. arbetare. Sidenfabriker ...... 822. I974. 221. 519. Dito dito 133. 27. 52. Dito dito 181. 43. YT. Sidenoch silkesstrumpors dito ... 95; 185. 81. 141. Klädes dito ......... 192. 2608; 7129. 1418. Ylletygs. dito ...... 310. 1099. 174. 529. Ynetröje0. strumpdit07-5-, inre rast 384. 1418. 244, 799. 2097. 8007. 1010.:.3717. Härjningarne voro större i landsorten och skatterna kunde icke utgå. En förordning utkom 1767, som förbjöd klander af hvad 1765 års ständer gjort. Huru — frågar man — förklara ett sådant fenomen, och hvad kunde vara orsaken till en sådan industriens totala undergång? Jo! Man gjorde då såsom nu, man uppmuntrade näringarie på ett förvändt sätt, sade: Se här penningar-i öfverflöd på edra blotta namn, så mycket penningar J någonsin begären! Alla kassor öppna sina rika innanmäten, penningeinrättningar uppstå, som utströ penningar. Industrien florerar och landets tillstånd borde vara blomstrande! : 4 Visserligen framkallas sålunda en ohejdad spekulationslusta, det är sannt, men man grundlägger icke på detta sätt någon beståndande industri. Man befrämjar en, svindlande spekulåtion utan beräkning och förstånd. , gj Man hade såedes missräknat sig om sltt mål, alldeles såsom hr G. nu har gjort. Det är icke nog för ett klokt industrielt system att säga: Här är penningar! såvida man icke kan alltid säga. så, och dertill skulle icke verldens alla skatter förslå. Man bör äfven taga i betraktande, att det kan komma tider — och derom hafva vi bitter erfarenhet — då man icke kan på detta sätt. förlägga industrien, då man deremot måste säga: Vi hafva hupit eder, nu kunna vi intet mera hjelpa, hjelpen nu eder sjelfva; riksbankrutten står för dörren! Hattarne betänkte icke detta, och deras system föll med många olyckor öfver landet. Källan till ett lands industri är penningeväsendet. Genom ett väl ordnadt penningeväsen framkallas näringsfliten och många moraliska dygder, såsom idoghet, nykterhet, ordentlighet, huslig lycka och trefnad: Hattarnes stora fel bestod -deri,. att icke hafva grundlagt något system för penningeväsendet, hvarpå man kunde bygga en industriel framtid. .De hade genom ett illa beräknadt låneoch kreditväsen framkallat en blomstring, som kostade mera än, hvad den egentligen motsvarade, som, då drifkraften — penningelånen — aftynade eller upphörde, förvissnade lika hastigt som den hade uppvuxit. ,När efter sjäåriga kriget alla våra tillgångar voro medtagne, och kapitalerna, på hvilka industrien skulle stödja sig, icke mera funnos till, och alla, som producerade, då liksom nu :stodo i skuld för alla industriella anläggningar och produkter, då sammanstörtåde samma industri — såsom vid en eldsvåda allt störtar tillsammans Och alla stora och dyrbara värden förtäras, af den hungriga elden — i den allmänna förstörelsen. hvarifrån endast några spillror kunde räddas. Och i en ubgefär dylik ställning befihna vi Oss. nu. Derhän leder ett penningesystem sådant som vårt, grundande sig på lån: utländska, hvilka, då de skola. med vräntor .och kapitaler betalas, uppsluka våra tillgångar; inländska, som grunda sig på sådana kreditinrättningar som våra banker, oerhörda. .vampyrer, hvilka framkalla svindlande. spekulationer i penningeöfverflödets tider, för att ända till roten-utsuga industriens krafter under, penningekriserha, och som icke hafva annan uppgift — så organiserade som de. hos oss äro — för att rädda sig-sjelfva-uniförstörelsen, än att påskynda och öka idet allmänna eländet; -och slutligen en kreditlagstiftning; -hvärigenom man i -beröringen med:andra: — och hvadsär handeln -annat än en sådan Supphörlig beröring. — nedgräfver sin egendomoch sin välfärd. i den långa krediten och de eviga. konkursernpa. Så står det till: i. vårt. Så .kallade blomstrande: fosterlan li närvarande ögonblick Penhingesoech låne) Skada att en af våra större näribgar råkat ålldeles i förfall. Det obetydliga, som är gjorät för fisket, förtjenar knäpt omnämnas. Vår handelsflotta är alltför beroende af fraktförtjenster, tör att icke behöfva denna utväg till förvärf. .Denna indästrigren odlas mycket i örge. 4 be ve) Alla dessa uppgifter äro tagna ur Agardhs stätiFO