Aftonbladet – 18 maj 1858, sida 7

njutningen att deri färdas några hvarf på den improviserade sjön — något helt och hålle nytt för en bygd, der inga sjöar finnas. Den lilla gondolen: var också ien nästan oäpphörlig verksamhet; den ena familjen åflöste den andra. :Barnen skreko af fröjd, och de äldre resonnerade om behaget af en sjöresa. Ville en svensk vandra genom nejder, som lifligt erinrade om fosterlandet, stälde han kosan till det gamla slottet Seeberg, römåntiskt beläget på en höjd, hvilken man uppnådde på en öfver ett svindlande djup slagen bro. Slottet höll en aktningsvärd medelväg. emellan ruin. och menniskoboning, men ett besök derstädes var belönande genom den vidsträckta öfverblick mån från öfre våningen erhöll öfver den kringliggande, delvis nåtursköna. nejden. Från längre utflygter afböll vädret, med tå afbrott regnigt och ostadigt som en fruntimmersvecka. S:t Goar hängde; som bekant är, sin mantel på en solstråle, och den heliga Elisabeth :af Marburg torkade på en dylik, en hel stortvätt. Hade de sistlidne sommar uppehållit sig i Franzensbad och velat förnya ofvanbemälte-experimenter, kunde S:t Goar ha fått stå ganska länge med manteln i hand, och den heliga Elisabeths tvätt hade en rund tid befunnit sig in statu quo... Om icke erfarenheten visat, att syndafloder tjena till ingenting (ty icke lär nittonde seklet i-dygd och goda seder. stå framför den generation, som så ynkligen dränktes i det stora vattenr flödet), hade det verkligen under några dagar i Franzensbad varit skäl att frukta en förnyelse af detta temligen-obehagliga uppträde. Jag bör dock icke förneka, att jag en dag, då regnet forsade på ett ytlerst forceradt sätt, verkligen hade 1 sinnet att, för säkerhetens skull, konsultera allas vår hjelpreda, doktor Koestler, såsom den der mycket