Aftonbladet – 17 maj 1858, sida 3

tlalldet IVL Er vi TLUMMUC gula poRalCh.p Rättegångsoch Polissaker. Kopisten i ecklesiastikdepartementet OC. E. Lidell, hvilken på borgenärers yrkande blifvit försatt i cessionstillstånd, har i dag till rådhusrätten ingifvit sin stat, upptagande tillgång rgs rdr 161,083, 12 sk. skuld rgs rdr 168,958. Örebro. Såsom baneman till det å drängen Jan Erik Jansson från Ljusnarn natten till den 3 dennes vid Krokforss föröfvade mord har modelisnickaren Olof Olsson vid Krokforss mekaniska verkstad blifvit i häkte inmanad. Vid förhör af ortens länsman härom har Olsson sjelf afgifvit följande berättelse. På förut gjord inbjudning af Olsson hade drängen Jan Erik Jansson söndagen en 2 Maj ankommit till Olssons bostad vit Krokforss, cer de tillsammans tagit sig en middagssup, hvarefter druckits tvenne så kallade uddevallor, och sedan ätits afton ungefär klockan 6 å 7, då flera supar förtärts, så att båda blifvit rusiga, hvarefter osämja uppstått, derigenom att Jan Erik Jansson ej velat gå hem från Olssons bostad, hvartill äfven Olssons hust:u uppmanat Jan Erik Jansson, Då uppmaningarne ej hjelpte, tilldelade Olsson med en grot käpp Jansson tvenne slag i hufvudet, hvilka, efter Olssons uttryck, gjort verkan, så att Jan Er. Jansson saktat sig, hvarpå de tagit 2:ne supar hvar såsom förlikning, hvarigenom all osämja slutats. Derpå lärer Jansson visat sig sinnad att gå hem, men kommen till stugudörren ändrade han sig och lärer förklarat att han skull: vhafva ihjäl Olsson, i förargelse öfver de tvenne slag Olsson honom tilldelat. När Jansson då vändt sig om åt rummet, har Olsson ryckt ned bössan från väggen och lagt an mot Jansson utan uppdragen hane, blott för att tvinga honom att gå sin väg, Jansson ryckte då af Olsson bössan och ställde den vid väggen, hvarefter de åter blifvit ense och Jansson förklarat sig godvilligt vilja gå hem. Jansson gick då och såg sig omkring, hvarvid han varseblifvit en handyxa, som legat under ena vid fönstret stående hyfvelbänk, hvilken han då fattat och sagt till Olsson: Nu skall du få se att jag skall ha ihjäl dig, och dervil synts vilja hoppa öfver en i rummet liggande båt, på hvars motsatta sida Olsson.kefunnit sig. I detta ögonblick spänner Olsson bössan, lägger an och skjuter Jansson, hvilken genast faller, under yttrandp, ait detta ej gjorde honom något, han skulle ändå ha ihjäl Olsson, hvilken då genmälde: Nu är det för sents. Olsson stannade jemte liket inne i rummet till kl. 6 på morgonen, cå han träffade vyerkmästaren Olsson på gården och för honom angaf tilldragelasen, — Venstra armen å liket lärer yvspa afskjuten och i bröstet märke efter nio hagel samt ett större blodsår i nacken och ett min dre å ena läppen... Olssons hustru, som varit rädd att vara ione under oväsendet, lärer gått ömspa ut och in i köket och dervid en gång hört sin man yttra: Om du ej går din väg, så skjuter jag dig, och efter, vid skottets afbrinnande, flytt till verkmästaren Olssons köl Flera personer lära hört oväsendet, utan att söka detsamma afstyra. -— Janssons döda kropp kommer att undergå medikolegal besigtning. d — Den 28 sistlidne April tidigt på morgonen har skogvaktaren vid Körtingsberg, Henrik Lindström, å Grimstens hära s allmänning hlifvit svårt skjuten med ett hagelskott, så att döden derå, oaktadt sorgföllig läkarevård, följt d. 7 dennes, Någon bestämd uppgift om banemannen har man ej lyckats erhålla, oaktadt efterspaningar, Lindström har visserl gen före sin död angifvit en person, såsom af a igenkänd; men denne förnekar angifvelsen, och några bevis, som styrka densamma, finnas icke. Konungens befallningshafvande har förordnat om medikolegal besigt ing å Lindströms döda kropp. (Ner. nya Allah.) — föndriskamn d. 12 Maj. Vid härvarande rådhusrätt har varit anhängiggjordt ett beslagsmål, som räckt mycken uppmärksamhet. T. f. kustsergeanten till sjös C. Haqvinius hade vid Hvitemölle anhållit en dansk båt med 20 ankare bränvin. Bränvinet jemte båten dömdeg naturligtvis af rådhusrätten förbrutet. Danske fiskaren Jens Olsen, som förde nämde båt, lömdes såsom godsegare och måste derföre äfven erlägga de genom lag stadgade böterna. Emellertid hade Jens Olsen till sistl. måndag instämt Haqvinius för iterfående af ett bland andra papper till Haqvinius fverlemnadt bratet bref, dateradt Hvitemölle och indertecknadt Nils Andersson. Detta bref skulle ha rarit adyesseradt till Jens Olsen, Bornholm, och inne1å lande reqvisition å ofvannämde parti bränvin, för utt lossas antingen vid s.k. Stenshufvud eller Hvitenölle. Nils Andersson, närvarande och hörd, fördlarade att han aldrig skrifvit ett sådant bref och inny mindre afsändt detsamma till Bornholm. Havinius, tillfrågad, bestred helt och hållet beskyllninsen att hafva emottagit något bref af Jens Olsen warken vid beslagstillfället eller sedermera, Ett ar af de derefter hörda vittnena intygade likväl att laqvinius emottagit och för dem uppläst meranänide ref, Ett vittne, kuströddaren Magnusson, sade. att laqvinius hemma hos sig uppläst ett bref för vittet af det innehåll som här ofvan är nämdt, med lsägelse derjemte att Magnusson icke fiek omtala etta. — Emellertid sade sig Haqvinius icke inneafva det omtalta brefvet, Sä