Aftonbladet – 17 maj 1858, sida 2

den visa, hurusom Slcsvig hörer obestridligen Tyskland till på grund af den icke blott moraliska, utan fullt reella och juridiskt oomtvisteliga inteckning Holstein, tysk landsdel förut, eger i denna af dem giftigen. Faustkerl, dansken, (proh dolor!) besutna egendom. I sitt ofvannämda förord har Arndt tagit denna gång munnen till och med mer in vanligt full, och han uppträder grandiost. Läs dessa blad — yttrar han — och baxnas öfver sakernas sanna tillstånd! Skola vi efter detta (efter den visshet vi här erhålla: om vår rätt till Slesvig) ännu längre tåla och snyfta och förbanna, att hvarje medvetande af tysk ära, språk, frihet och religion (!?), att folkrätt, landsrätt, fursterätt skändas, krossas och utsläckas med hänsyn till våra: ädlaste, trognaste tyska folkstammar? Nej — wirj. wollen mit dem braven Schleswiger Hoffenn,: und so weiter! Och nu öppna vi boken. Man är spänd på att erfara innehållet och man har blifvit preparerad på någonting öfvermenskligt. Författaren, hvilken uppenbart saknar den gamle Arndts elektricitet, uppträder deremot med en konkret kärnfullhet och visar sig från början som en man, den der är fullt inne i sakerna. Han uttrycker så gerna strax som sist en vördnadsfull förhoppning till Hannovers deciderade hållning i den holsteinsk-danska frågan, men han beklagar djupt att den sista holsteinska församlingen i Itzehoe sjelf icke mera öppet och uttryckligt tog hand äfven om Slesvig. Detta Slesvig, som vår Herre och på sin tid det tyska kansliet i Köpenhamn dock med Holstein förenat med oslitliga band! Jag behöfver knappt tala — sä-J. ger han — om Kiels universitet, hvilket allt-1: ifrån sin stiftelse varit (bgewesen, detär just ordet!) en gemensam plantskola för begge hertigdömenas embetsmän och vetenskapsmän; förgäfves söker man göra den gamla kursen vid detta tyska aniversitet umbärlig t. ex. för den slesvigske juristen, förmedelst den profession, som nyligen blifvit i Köpenhamn inrättad för slesvigsk rätt, förgäfves! Det är för en slesviger stört omöjligt att i Köpenhamn riktigt blifva instuderad i das recipirte canonische Recht, som för Slesvig har en så afgörande betydelse i hela lagskipningen, och hvad Tyskland lider härvid är allom uppenbart. Den gemensamma Ritterschaften är. som bekant, en annan af kardinalpunkterna; men allt hvad hit hörer är längesedan af andra så klarligen framstäldt geworden, att förf. ej heller här synnerligt behöfver tillägga; denna institution omfattar ej endast de adliga familjernas personliga privilegier, utan äfven de med de adliga egendomsbesittningarne förbundna real-rättigheterna inom hela komplexet af begge hertigdömenas adelsgods, hvilket komplex åter bildar ett Kommunal-verband af den allra största betydelse, innefattar en areal af 774,000 tunnland och räknar en befolkning af 193,000 invånare tillsammans i Slesvig och Holstein; de gemensamma rättigheterna äro — jagt, Patrimonial-gerichtsbarkeit, patronatsrätt, o. s. v. Se upp med ögonen, tyska folk, och släpp icke tanklöst ifrån dig din adliga tyska rätt att jaga i Slesvigs tyska skogar dessa herrliga urtyska vildsvin, som der dänische Faustkerl dock förgäfves sökt plantera på sina usla öar! Så kommer slesvig-holsteinska kanalen, icke åtskiljande, men förbindande! Och hur har Tyskland här förstått sitt intresse, då det gifvit sitt bifall till Sundstullens kapitalisering? Efter detta olyckliga arrangement hafva i den kära urtyska staden Rendsburg nästan samtliga speditionskontor gått in. Detta måste göras om. Men vi hafva qvar hvad som dock är vida betydligare, t. ex. de begge hertigdömenas — brandförsäkringsväsen; förf. tyckes ana, att om detta, somhittills varit gemensamt för Slesvig och Holstein, blefve en vacker dag åtskildt, komme Holstein att stå sig slätt nog; man måste med all gewalt söka hålla Slesvig qvar i denna förträffliga anstalt, för att betala hvad holsteinarne tutta på — slesvigarne hafva i den sista tiden verkligen fått erfara hvad detta föreningsoch vänskapsband kostar dem — och äfven i denna punkt gäller det alltid att Tyskland för intet pris låter danskarne vidtaga i Slesvig några söndringsåtgärder, hvarigenom det stora förbundets intressen på andra sidan Eidern kunde komprometteras. Straffanstalterna i Holstein (der äfven Slesvigs missdådare ega en ovedersäglig Landsrechtatt blifva insatta på vatten och bröd), döfstumsinstitutet i Slesvig samt dårhuset sammastädes (der äfven Holsteins dårar hafva den amplaste sociala rätt att erhålla husrum) äro vidare gemensamma institutioner, hvilka tyckas ligga författaren ömt om hjertat, och han kan icke underlåta att specielt anföra klagomål öfver att dårhusets direktörer nyligen skola blifvit ) af det slesvigska ministeriet i Köpenhamn afskedade, utan att man med säkerhet vet, om) denna gemensamma angelägenhet (deri de bolsteinska dårarne äro så väsentligen intresserade) blifvit .collegialisch: afbandlad i sam-Å råd med ministern för Holstein. Rörandej: rättsväsendet i Slesvig och den derstädes numera totalt ruinerade. (verwiistete) kyrkan och skolan, har författaren intet stort att tilllägga till hvad hela verlden vet förut; att) öfverappellationsrätten blifvit upphäfd för del. begge hertigdömena, liksom den garnla goda gemensamma kyrkoförfat ningen för dem båda, bevisar endast till öfverflöd att det lider mot) verldens slut; för skr hafva Tysklands: protestantiska furstar redan i den vestfaliska fredens bestämmelser en (teologisk) förplig telse mot Slesvig,, vide: art. 10, nämde fredsslut. ; Och härmed har författaren salverat sin själv. Dock, vi glömma ännu en den sista, men måhända den vigtigaste af hans alla särskilta punkter i beviset för Holsteins (läs: Tysklands) rätt i (läs: till) Slesvig. Det är — medicinalväsendet. Fordom (ack, de äro försvunna, ces beaux jours!) fanns i Kiel ett för begge hertigdömena gemensamt SanitätsCollegium, hvars direktör var universitetets ESR EIA RA. AE JE SSV SREOIEE SSK EN FÖRSE Rh PEe OSLO