Aftonbladet – 15 maj 1858, sida 3

: (Insändt.) H:t ord om fiiokpenslonerna. Den tidning för och af svenska fruntimmer, hvar if profnumret nyss blifvit synligt, har i-flera. hän seenden emottagits med tillfredsställelse. Ty de: är klart att om ock männen med bästa förstånd och öfvertygelse kämpa! fören kristligare uppfatt: ning af qvinnans ställning i och-betydelse för sams hället än våra lagar-och en råare erfarenhet af hennes väsende, vill tilldela henne, så blifva deras framställningar vanligen mer eller mindre ensidiga, och det är ytterst på qvinnan sjelf det skall bero ätt utsäga sina. önskningar och behof och. med. hela kraftens af! rättmätigasanspråk och med innerligheten. at sin fasta förhoppning om det rättas: seger först och främst: bereda sig till och sedan tilltvinga sig erkänaande och aktning. Vi hoppas att denna nya organ skall i kraftig mån åt båda hållen — qvinnornas och männens — bereda framgång åt ider som allt för mycket. äro --humanitetens-för: att kunna qväsas. af någon. opposition från vissa motståndares sida. Det kan ej vara vår mening att med någon fullständighet utlägga på hvilka angelägenheter, denna tidning bör söka att. fästa den allvarligaste uppmärksamhet.. Vi vilja blott framställa den önskan, att de anstalter för flickors eller unga qvinnors uppfostran, hvilka hos oss så rikligen förefinnas, måtte komma under allvarligt skärskådande. Ty man må rda huru mycket man vill om qvinnans rättigheter, så, gifves det dock blott ett enda medel att sätta henne sjelf i stånd att påyrka och genomdrifva denaa reform eller, om man så vill, semancipation i hennes statsrättsliga förhållanden — och det är att bon förvärfvar en fullgod, flersidig, grundlig och verklig bildning. Furu mycket i denna: väg återstår att ännu göra vet hvar och en, liksom det är allmänt bekant med hvilka nästan otroliga lyten pensionssystemet hos oss ir förenadt. Detta har gått så långt att mödrar gifvas, hvilka, måna om sina barns moraliska och intellektuella välfärd, ej våga göra dem delaktiga af denna allmänna, så att säga offentliga undervisning, som så kraftigt bidrager till barnets harmoniska utveckling. Böcker skulle kunna skrifvas om dessa -beklagliga förhållanden ; men vi bespara oss detta sorgliga arbete. och vilja blott påpeka ett, kanske ej sällsynt faktum, som tillräckligt visar, huru väl det behöfves att med verkligt allvar och förbättringslust blicka in i de mysteriösa tillhåll, hvarifrån våra qvinnor skola emottaga frön för sin — ochvår — hela framtid. Häromdagen blef en af hufvudstadens utmärktaste läkare. kallad. till en familj att föreskrifva -medicin för en-ung dotter derinom. Flickan var blek; aftynad och utmattad, och föga vidlyftig undersökning behöfdes, förrän läkaren förklarade, att fri rörelse i fria luften vore hvad som bäst behöfdes. Men hr doktor, invände modren, min dotter har ej tid:.dertill! — -Hvad vill det säga? — Klockan. 9 hvarje morgon måste hon gå ipensionen, der hon vistas till kl. 3 e. m., och sedan är det stackars barnet så öfverhopadt af lexor af allehanda slag, att hon all deles ej har tid vara ute och vi ej heller töras taga henne med oss bort. — Men så finnes väl i pensionensnågon fri gård, någon lekplats? —: Nej; alldeles ingen. — Någon trädgård med: blad och blommor, frisk luft och rosendoft? — Nej, ej heller det! — Men flickorna röra sig väl något på bestämda fristunder? — Alldeles icke, de taga fram sina böcker; lägga in sina arbeten, för resten måste de sitta anständiga och stilla: — Men, min fru, deras oafvisliga, fysiska -behof,under 6 hela timmar? — Det är, jag försäkrar doktorn deromy ej tillåtet flickorna gå ut; smågossarne de få det, men ej flickorna. Denna samma moder berättar nu hvarjehanda, bland annat att der pensionsförestånderska, hos hvilken barnet förut åtnjutit. undervisning, tillåtit detsamma, mot särskilt månatlig betalning, begagna sig af en beqvämlighet,hvilken endast på dessa villkor tillhandahölls. Det skulle ju i en stor pension bli en alltför stor kostnad för vidmakthållande af dessa hus-geråd ! Ty dessa pensioner äro enskilta spekulationsinrättningar. Vi försäkra på det uppriktigaste, att detta är ren sanning; vi meddela. detta utan alla kommentarier: men fråga blott: Äro de bildningsanstalter, der snålheten och oförståndet få så ostördt utöfva det mest barbariska inflytande på ett uppväxande barn, kom mande generationers planta, äro de ej. hemfallna under den offentliga kritik, som älskar att bortbränna felen. Måtte fruntimren, mödrarne framför andra, göra allt för att taga en verklig kännedom om de andervisningsverk,; der qvinnan säkrast: skall grundlägga sin framtid.