Aftonbladet – 15 maj 1858, sida 2

STOCKHOLM cen 19 Saj. Dröjsmålet med uthämningen till svensknorsk minister i Paris börjar ådraga sig uppmärksamhet inom den utländska pressen: Det kan icke heller nekas, att det är högst besynnerligt, att-de förenade rikena i detta ögonblick-skola sakna en befullmäktigad representant på den plats; som för ögonblicket är medelpunkten för den europeiska politiken, så besynnerligt, att man endast kan jemföra detta förhållande med baron Nordins beryktade italienska ferier under den tid, då den orientaliska frågan antog. sina hotande dimensioner och ryska hofvet började sina operationer emot den sjuke mannen). Inom kort öppnas Pariserkonferensen, och det torde vara svårt att :med bestämdhet. förutse, hvad-spm till följd af under tiden möjligen inträffande, omständigheter utur dess förhandlingar kan komma att utveckla sig. Den däånsk-tyska frågan måste dessutom i dessa dagar lNifligt sysselsätta kabinetterna så i S:t James som i Tuilerierna. ; Hvad denna fråga angår, ha vi så ofta ock så utförligt yttrat. oss derom; att det torde vara öfverflödigt att. här närmare påpeka, huru nära intresserade Sverge och Norge äro och till följd af sakernas natur måste vara i dess lösning på ett för Danmark tillfredsställandc och för hela Norden betryggande sätt. I intet föregående stadium af denna frågas nye utveckling har ett verksamt bistånd på diplomatisk väg från Sverges-Norges sidavarit a! så mycken vigt och af behofvet så påkalladt som Just nu. . Den nuvarande: danska ministeren har, som bekant, i afseende. på förvecklingarne. med Tyskland följt den politiken, att söka drage ut på tiden genom hvarjehanda formella eftergifter och medgifyanden, som hittills praktiskt icke haft så mycket att betyda, men som dock .efterhanden ganska väsentligt förryckt den ståndpunkt danska regeringen. intog vid förhandlingarnes början. Hvad som -vunnits härmed har varit, att åtminstone ministrarne ett -helt år igenom kunnat bibehålla sig på sina platser, hvilket visserligen i sig sjelft varit mycket hugneligt med afseende på. åtskilliga inre. reformer, men, hvarigenom dock ställningen i det stora hela icke-blifvit i ringaste: .mån förbättrad, enär intet; af de stora politiskä tecken och under inträffat; på hvilka ministeren synes ha byggt.sin förhoppning att en gång.kunna reda-sig-ur., den klämma; i hvilken den genom sin procrastinationsoch eftergiftspolitik ; alltmera försatt sig.s Nu sy? nes man omsider ha kommit till en punkt, der undanflykterna och de -konstiga nödfallsutvägarne måste. taga ett, slut.; Visserligen skall;.enligt hvad en telegrafdepesch i ett utländskt blad förmäler, konseljpresidenten Hall; som just är en -.virtuos. uti.att hitta på utvär gar och kryphål, :för att kommaiifrån kinkiga frågor och svåra positioner, nu öfvertaga utrikesportföljen, som efterhand blifvit en når got för-tung:börda:för den odiplomatiske marinministern Michelsen. Men enligt tillförlitliga uppgifter i tyska blad-har tyska förbundsdagen. nu bestämt den 1 Juli som-den yttersta termin, inom hvilken Danmark skall förklara, om och i hvilken utsträckning det vill underkasta sig. tyska förbundets -definitivas ordnande. af danska monarkiens författningsförbållanden. Det är icke nog, att danska regeringen medgifvit, hvad den ur rättslig synpunkt aldrig bort kunna medgifva, att den gått in på att låta holsteinska ständerförsamlingen i afseende på helstatsförfattningen ensidigt uttala sina. önskningar, som sedermera skulle läggas till grund för genom danska och. tyska kommissarier bedrifna underhandlingar, samt att tillsvidare inhibera hela helstatsförfattningens verksamhet på ett visst område. Numera ställer sig frågan omsider mycket enkelt, alldeles. så som en utmärkt dansk historiker uti en skrift, som utkom, redan, 1851, .då helstatsplanerna först började uppdyka, visade-satt -denna fråga skulle-gestalta sig, om en helstatsförfättning trädde i Tifvet:.. Skal Danmark vara ett sjelfständigt rike eller en vasallstat under tyska förbundet? Danmärk upphör de facto att vara ett sjelfständigt rike, så snart det låter landets konstitution, bli föremål för. förhandlingar .med Tyskland: och inlåter sig: på att ; efter fingårvisning eller bestämda order från Frankfurt ändra den lagligen bestående författningen. Vi hoppas, att det danska folket icke skall låta det komma derhän, om äfven det skulle kunna tänkas, att en minister, som kallade sig dansk, kunde. gå ända derhän att vilja inlåta sig på något sådant. Bakom de nuvarande -ministrarne framskymta visserligen reaktionens män, som begärligt vänta på det ögonblick, då de till följd af det trångmål, i hvilket det nuvarande kabinettet bragt sig, skola kunna gripa efter regeringstömmarne, för att. genast åt de tyska makterna och de. holsteinIska junkrarne offra hvarje skymt af konstiItutionel frihet i Danmark. Men vi kunna icke itro, att danska folket, då det nu för allvar gäller dess vara eller icke vara, skall likgiltigt och. modlöst låta sakerna gå vind för våg ioch lugnt. åse, huru sådana personer återkomma till styret, för hvilka dansk frihet är en dårskap och, dansk nationalitet en, förargelse. Tyskland bygger sitt, hopp derpå, att.det danske folket, genom. de långvariga stridigheterina och förvecklingarne, numera försjunkiti trötthet: och apati, liksom -deslesvig-holsteinska insärgentcheferna.i Mars 1848 proklame