Aftonbladet – 10 maj 1858, sida 2

ynsistoriets förslag till innehafvare åf sMunera Amilatoriar vid universitetet, hvarigenom sålunda för stundande läseår prof. S. Ribbing är universitetets ktor, prof. H. G. Hultman dekanus inom teologiska kulteten, prof. H. L. Rydin inom juridiska, prof. C. . Mesterton inom medicinska och prof. C. E. Zedritz iom den filosofiska, samt professorerne Rydin, C. W. öttiger, J. Fr. Hesse och Mesterton äro medlemmar ConsistoriumMinus; utnämt docenterna doktor edeniusoch mag. Daug till innehafvare af docentipendier; samt beviljat -doc. J. Th:Hagberg fyra lånaders tjenstledighet till företagande af en utndsk resa. — Docenten C. G. Malmström, som är ensam söande till den efter adjunkten Wahrenberg lediga djunkturen i historia, har den 4 Maj af filosofiska rkulteten blifvit förklarad ko: petents. — Samma dag har filosofiska fakulteten till exaiinator i historia vid nu instundande studentexamen ;rordnat: doc. Malmström. — Filosofiska fakulteten har den 4 d:s till docent latinet föreslagit filos. mag. af Westmanlands och ala nation C. A: Fahlerantz. — Den 7 Maj har filosofiska fakulteten på förslag 1 Byzantiska resestipendiet uppfört mag. doc. Th. I. Fries och filos. mag. R. Rubenson, hvilka voro de nde som anmält sig såsom sökande. Detta stipenium, som är 4500 rdr rmt stort, hvartill kommer en så kallade utresepenningen 225 rdr rmt, förbiner dess innehafvare att 3:ne år vistas utrikes. Daen efter förslagets uppsättande sammanträda på kalelse af filos. fak:s dekanus samtlige vid akademien nstälde extraordinarier, de särskilta nationernas seiorer, doktorer, filos. magistrar och kandidater, hvila genom omröstning med slutna sedlar afgöra, hvilen af de på förslaget uppförde blifver innehafvare f stipendiet. -Filosofiska fakulteten har tillstyrkt, att den ördelning af göromålen mellan professorn oeh adunkten i latinet vid härvarande akademi, som af anslern för 2:ne år stadfästats, må allt framgent ga rum och vinna definitiv stadfästelse samt dervid öreslagit att adjunktens arfvode skall från 600 rår mt höjas till 750. Enligt nämda fördelning har adunkten i latinet åtagit sig skyldigheten att tentera ch examinera de studenter, som vilja undergå jurid. ilos. och medic. filos. examina, samt granska de stilrof, som för dessa examina måste afläggas, äfvenom deras, hvilka vilja undergå examen för inträde rikets rättegångsverk. (Ups;P.) — Valordningsfrågan. I Arboga har man beslutat att samma grund ör valsätt, som hittills varit gällande, eller fter bevillning; skall fortfarande ega rum. Vid sammanträdet i Köping för behandlanlet af samma fråga utsågs en komite, som gde att uppgöra fullständiga förslag så väl ill nyvalordning som till: förändrade: grunler för uttaxeringen af stadsutskylderna. Komiten lemnades rättighet att efter eget godtinnande tillkalla så många personer till biräde den funne vara af nöden. Deremot har borgerskapet i Piteå förklarat, ttidet ej anser någon förändring i det förut öljda valsättet nödvändig. Den i Westervik nedsatta. komiten för fråsans beredande har nusafgifvit sitt betänkanle. Det af de komiterade häri tillstyrkta förslaget att rösträttigheten uteslutande skulle oestämmas efter afgifterna till staden enligt den s. k. stadsdebetsedeln blef på ett nytt sammanträde . den 6 dennes förkastadt och i stället beslutadt, att äfven fattigvårdsafgiften skölle ingå vid bestämmandet af rösträttigheten. I öfrigt hade komiterade — vi citera här Norra Calmar Läns Tidning — efter senaste taxeringsoch mantalslängder upprättat förteckning å röstberättigade, med utsättande af hvars och ens skatt till staden, hvilken förteckning äfvenledes upplästes och hade dervid komiterade varit tvehågse öm huru med bolag eller intressentskap skulle förhållas, derest sådant rörde någon af de ifrågavarande röstberättigade kategorierna. Beträffande denna senare fråga, som först förekom till öfverläggning vid detta sammanträde, beslöts, efter liflig diskussion, att delegare i bolag eller intressentskap, det må nu vara om jord, bus, borgerliga yrken eller anläggninningar i öfrigt, alla, med undantag af handelsfirmor (?), skulle vara i sådan egenskap uteslutna från all rösträtt och desslikes fria från. all afgift i detta afseende. Det halp icke att en närvarande genom företeende af fastebref på en mindre jordlott, den han tillsammans med några andra egde, styrkte sig vara egare af jord och således, enligt riksdagsbes slutet, fullt röstberättigad. Redan vid detta sammanträde kunde icke undvikas de stötestenar, hvilka innehålles i mom. 3, litt. b af den förändrade grundlagsparagrafen, der allmänna och enskilta verks och korporationers vaktbetjening eller andre, som med dessa jemförliga eller ringare äron, uteslutas. För att icke tala om det rent af förhatliga i en princip, som fäster afseende på större eller mindre rang i samhället, torde sjelfva tillämpningen gifva dem, hvilka det tillkommer att upprätta den blifvande vallängden, mycket att tänka på, då, efter hvad vid föreställa oss, det icke blir lätt att afgöra hvad som rätteligen bör förstås med orden jemförliga eller ringare,, eller om t. ex. en i öfrigt qvalificerad person, som varit vaktmästare, derföre bör uteslutas. Uteslutningskategorien eller andra dylika, som försörja sig med tillfälligt arbetes, torde ock, strängt tolkad, göra icke ringa breche i de annars röstberättigades leder. — Öfvertygelsen, att det ej är genom tvångslagar man skall lyckas hejda splittringen och åstadkomma en lefvande enhet inom kyrkan, vinner alltmera terräng, allteftersom de sura frukterna af denna lagstiftning börja låta förnimma sig. Så yttrar sig Westmanlands läns Tidning: : AES SEED BEg