Aftonbladet – 5 maj 1858, sida 2

Huru vi hafva det; och huru det kunde vara. . Pn skizz af bufvodstadens kommunalvård. TIL. Saknaden af trädplanteringar — Bygnadernas zigzag — Orsaken attvåghusetoch Jakobs skorsten qvarstå — Djurgårdens avenyer och båtleder— Omnibustrafikens underlättande — Anläggning af mindre arbetarebostäder med trädgårdsland — Utvidgandet af trädgårdsföreningens lokal —De södra trappgångarnes oefterrättliga tillstånd — Den uteblifna försköningen af Helgeandsholmen och Humlegården — Nödvändigheten af drätselkommissionens reorganisation. : Sedan drätselkommissionen numera lyckats arbeta sig upp till den öfvertygelse, att offentliga platser icke böra (såsom t, ex. fordom Strömparterren och, platsen vid Gustaf III:s staty) vara upplagsorter: för orenlighet, har densamma synbarligen ännu en lång lifstid att tillryggalägga, innan den kommer underfund med nyttan och behaget af trädplanteringar på dylika platser. I Malmö, Karlshamn och en mängd andra större och mindre svenska städer har man, likasom i England är vanligt, anbragt vackra trädplanteringar på torgen; men i Stockholm, der :behofvet af dessa Iuftrenande anläggningar är vida större, hafva myndigheterna så föga varit betänkta på något sådant, att sjelfva det stora Adolf Fredriks torg, som intager 32,000 qvadratalnars areal, säkerligen ännu i dag varit i saknad af denna prydnad, om icke några enskilte personer för några år sedan förenat sig om att bekosta anläggningen af de nuvarande allerna derstädes. Det skulle utan tvifvel varit i flera afseenden gagneligt (bland annat till skydd emot de genomträngande sjövindarne för den allmänhet, som nödgas passera platsen), att träd bhfvit planterade å alla fyra sidorna af Carl XIV:s torg; men natur och växtlighet äro icke drätselkommissionens sak. Den förstår sig blott på: att hugga i träd och sten, företrädesvis det senare, och skall derföre förmodligen icke heller förunna invånarne omkring Mosebacke fägnaden af att på det der blifvande nya torget få se något grönt. Vi hafva ofta hört uttalas den förmodan, att Stockholms bygnadsordning -behöfde till en stor del omskrifvas; och man char;bland annat, hemtat skäl till denna åsigt af den förvånande godtycklighet, hvarmed nybygnader uppföras, den ena till 4, den andra; till 1, den tredje till 3 våningars höjd bredvid hvarandra, äfvensom af det fula. bygnadssätt, som husegare opåtaldt få vid de ansenligaste platser använda, samt den egenmäktighet, hvarmed de för sin bygnadsattirålj kunna under flera månader och år inkräkta på gator och torg. ) Men vitro, att felet ligger icke så myc) Vid de trångaste gator, såsom t. ex. Myntgatan, tillåter man husegare ej blott under arbetstiden, utan äfven under hela vintrarne upptaga en delaf