Aftonbladet – 29 april 1858, sida 2

dernas mindre sjelfständiga befolkning genom lag är utesluten från rösträtt — vore det icke det enklaste, liksom på samma gång det rättvisaste och liberalaste, att-bortkasta alla penningens och. skottens-företräden och -tillerkänna alla enligt lag röstberättigade samma rösträtt....Så rösta redan presterna oberoende af. pastoraternas och inkomsternas storlek, och så rösta .akademiernas medlemmar, och desse valmän äro säkert ej mera lika qvalificerade än en stads invånare sinsemellan. Hade lagen tillerkänt alla myndige män i staden rösträtt, så skulle vi varit de förste som skulle yrkat jemkningar i tillämpningarne; men nu, då allt är anförtrodt åt borgerskapet och de besutne, tycka vi att det vore bättre att göra hvad som är rätt och billigt, än att plåstra med en: hop godtyckliga inskränkningar, som ändå aldrig kunna blifva fullt enliga med de grundsatser man föregifver sig följa. Hvad hufvudstaden angår, så fattades visserligen, såsom bekant är, vid sammanträdet den 23 dennes icke något beslut rörande den blifvande grunden för röstberäkning, hvilken fråga lemnades helt och hållet öppen, men af det öfvervägande och nästan enhälligabifall, som egnades åt hr A. M. Brincks och några andra talares yttranden om lämpligheten af samfälta val pr capita och protester mot allt hvad som kunde tydas såsom skulle församlingen, t. ex. genom beslutet att inhemta underrättelser om fattigskattens belopp för hvarje valberättigad, ha i någon mån uttalat sig för en röstberäkning efter beskattning, vittnade ganska tydligt derom, att en långt öfvervägande plur litet af de närvarande voro sinnade att inom de af grundlagen. utstakade gränserna. erkänna personlighetens rätt och antaga samfälta val pr capita. ———K2 ? 2?