Aftonbladet – 28 april 1858, sida 3

Mrs Herbert tog den talandes arm: och bad honom föra sig till.sitt rum... Hon kände behofvet af att vara ensam, af att meddela sig med sin skapare och bedja om styrka att rätt bära sin lycka. Vi kKänha ej bur Marions far använde sin tid, men visst är att de båda älskande för mer än en timma voro lemnade allena, ehuru vi ieke. tvifla att minuterna-syntes dem som sekunder: Som våra läsare kunna förmoda, dröjde det icke länge förrän mr Elton fick-del af den länge tökte arfvingens till Crowsball återkömst; och aldrig under sin långa öch hedrande bana hade demne gentleman känt större glädje öfver utsigten att genom sin juridiska erfarenhet utreda denna väfnad af brott. Jag förutspådde, sade han, i det han hjertlig skäkade Dicks hand, -ja, jag var säker, att -Rodericks nedriga -anslag -en gång skulle störtas; ty ingen, som uppmärksamt följt händelsernas. lopp,.kan undgå.att i allt se en allsmäktig försyn, som. när den för godt finner, straffar .den brottslige,. och förvirrar den sverldsyise. Hvem kunde hafva-.trottn, tillade han, batt Walter Herbert efterlemnade en son? Hade stackars sir Harry vetat det; skulle hansvdödsstund: blifvit mindre bitter. rJag. lemnar mig: helt. och -hållet i edra händer,, sade: Dick. Rätt, min käre gosse,, sade mr Barnard; du kan icke förvärfva dig en bättre vän. Åtminstone är jag en sam vänx, tillade juristen; ty vid-den. afiidne. sir Harry Her: bert var jag fistad, icke allenast genom tacksamhetens band. utan ock genom en stark personlig vänskap. Det är en helig pligt för mig att biträda hans. frände. Tiden ochsörgen hade så förändrat -mrs Herberts utseende, attGeorg, Chason ej kätide igen sin fordne herres enka, förrän hon bör