— Lt Är det ni, Quill? frågade bankiren. Jäg sir. ; Hvarföre knackade ni ej?, ;Har knackat två gånger, svarade den gamle mannen, lika njugg på ord :som ordentlig i sina räkenskaper. Nåväly hvad står på? Telegrafdepesch från Liverpool. MrBarnard-sprang upp-från-stolen och slet hastigt upp brefvet, som talaren räckte honom: Det innehöll endast några få ord: Anlände lyckligt klockan elfva e. m., och var undertecknadt: Wield. Gud vare lof! Gud vare lof! utropade han; med värma; säg till om min vagn! Jag måstegenast fara hem. Under det han åkte till Harleystreet, inbillade Sä den värde bankiren att han lyckats beherrska sig tillräckligt, för att icke låta de glada tidningar, hvars budbärare han var, sy: nas på hans ansigte,.men lik mången annan i samma: belägenhet, bedrog -han sig häri; ty hän var ej förr inkommen i salongen, der Marion och mr Herbert voro sysselsatta att ordna friska blommor i en marmorvas, än. hans dotter, sedan hon ett ögonblick betraktat honom, slog sina armar kring hans hals och utropade: Talay för himlens skull, tala, min: far! Hvilka underrättelser har du erhållit? Förfärad genom hennes häftighet, stannade mr Herbert. orörlig som en bild, Ser jag ut som jag hade dåliga nyheter; att förtälja?. frågade den kärleksfulle fadren: och kysste henne på pannan. Allt står-väl! till, Marion. Du har haft underrättelser från honom?sade den sköna flickan; kanske har han ut: satt tiden för sin hemkomst. Ack, frukta ej att. säga det, jag är stark —.. ; nBättre, mycket, bättre, sade den gamle