Aftonbladet – 24 april 1858, sida 3

Har han gift sig? sade mr Gray; nåväl. jag önskar den käre gossen allt godt! Med hvem har han gift sig då? Med en af gamle Springs döttrar. Spring! Spriög! svarade fadren; det namnet låter ganska aktningsvärdt. Jo, så är han med, den hedersgubbenp, sade Ben; en försäkran som mottogs med ett qväfdt skratt af hans åhörare, med undantag af den gamle mannen, som åter fattade hans hand och tackade honom hjertligt många gånger, samt tillade att om han ville hedra honom med -ett besök vid Surplice Villa, Willesden, skulle både han och mrs Gray vara förtjusta att se honom. i Naturligtvis,, tillade han, kan jag ej hoppas derpå, förrän ni träffat edra egna vänner, som säkert längta otåligt att få se er. Ja visst göra de det;, svarade Ben, ;men för er skull — Innan James Watt hunnit till dockorna, var det så uppgjordt, att den återkomne förbrytaren skulle följa med fadren till sin synnerligt goda vän — som vi knapt behöfva äga våra läsare att han aldrig hört talas om; förrän denna dag; mr Gray var riktigt vältalig i försäkringarne öm sin lycka och ära att få hafva honom till gäst för några dagar — och hvad hans hustru och döttrar skulle blifva glada sedan! Hvilken gammal löjlig narr! tänkte Ben, som just ansåg det vara ett mästerstycke af slughet att så der narra sig in i ett aktningsärdt hus, Hvem kunde misstänka vännen till mr Gray vid Surplice Villa? Dit skulle aldrig polisen vända sina steg. Som han hade många skäl att ej vilja stanna länge i Liverpool — Manchester låg för nära, scenen för hans fordna bedrifter — arrangerade han skickligt saken så, att de skulle afgå till London med trainen samma afton. :