Aftonbladet – 23 april 1858, sida 3

(Insändt.) Något om elektriska telegrafverkets tjenstemän. Bland alla statens tjenstemän torde inga vara sämre lottade än de, som äro anstälda vid kongl. elektriska telegrafverket. Under det andra tjenstemän hafva göromål några dagar om året, såsom de flesta af våra tappra krigare, eller några timmar i veckan, såsom rättvisans och ordningens : handhafvare, så ser man deremot de anspråkslösa telegraftjenstemännen. i sitt anletes svett arbeta ej blott dagligen, utan ofta natten igenom, samt dervid räkna minuterna så noga att de stundtals ej hafva tid att taga sig en drick vatten eller ens tänka på att de finnas till. Det är jiksom stunderna jagade hvarandra med blixtens snabbbet under en ständig själsspänning och en närvaro än här, än der på de många mer och mindre aflägsna ställen, der menniskornas tankar utbytas medelst vår jordrymds elektromagnetiska krafter. Frågar man: huru länge kan en telegraftjensteman hålla ut med ett sådant arbete? Hvad utsigt har han för framtiden? Hvad vinner han för den närvarande? Så ligger det enklaste svaret på dessa frågor i den gamla erfarenhetssatsen, att ju mera arbete staten fordrar,. desto-mindre-lön gifver han arbetarens. När telegraftjenstemannens öfveransträngda nerver börja sjukna, när hans förmycket anlitade synförmåga minkas i märklig mån, när ungdomens friska mod och lifliga krafter slappa af; så har han ej annat val än att antingen taga afsked och försöka sin lycka på annat håll, eller också stanna qvar och duka under för en tidig död, hvarpå vi hafva alldeles nya exempel. Lönerna för dessa statens och allmänhetens tjenare äro så knappa, att de med den strängaste hushålining svårligen räcka till det nödtorftigaste, då man besinnar att de ständigt måste vara på rörlig fot och kunna förflyttas från det ena stället till det andra, från Trelleborg till Haparanda, från Grisslehamn till Uddevalla, samt för det mesta nödgas anse närmaste värdshus såsom sitt hem, Det största antalet af dessa tjenstemän och de som följaktligen få det mesta arbetet på sin lott, nemligen assistenterna, hafva i årlig lön 900 rdr rmt, de fåtaliga kommissarierna, hvilkas arbetsskyldighet är ungefär lika med assistenternas, hafva 1200 rdr rmt. Den trägna tjenstgöringen utesluter naturligtvis alla biförtjenster ; ty låt vara att några lediga timmar en eller annan dag blifva öfriga, så behöfvas dessa ganska väl till hvila både för kroppsoch själskrafterna. Först med direktörsbefattningen börjar en aflösing, som kan någorlunda anses motsvara en tarflig bergning och afhjelpa de tryckande lefnadsomsorgerna; men dessa befattningar äro endast några få, så att nästan ingen utsigt till befordran finnes för de lägre arbetande tjenstemännen. Direktörerna hafva 000 rdr rmt i lön och deras göromål äro mindre ansträngande, emedan de hufvudsakligen bestå i ett slags uppsigt öfver de underordnade tjenstemännen samt räkenskapsföring. Intendenterna hafva 3500 rdr i lön och chefen har 6000 rdr. Efter allt detta synas tillräckliga skäl vara för handen, att. staten eller vederbörande myndigheter tänka på att åtminstone någorlunda förbättra de lägre telegraftjenstemännens lönevilkor eller befria dem från allt för tunga lefnadsbekymmer, medan de arbeta för det allmänna. Ville man göra någet mer, så kunde -man äfven tänka. på deras. framtidsedan de äro utarbetade och hvad som då skall blifva af dem. Redan börjar den ene efter den andre med försvagade. krafter att komma i ekonomiskt obestånd, och detta hjelpes. svårligen genom suspension eller. afsättning; något bättre torde kunna göras. Nästan alla andra emibetsoch tjenstemän i staten haftaerhållit löneförhöjning. Cheferna för de särskilta verken hafva med bevekande skäl föreslagit och förorjat densamma, K. M:t och regeringen ha omhuldat den, ständerna hafva frikostigt anslagit medel dertill; med ett ord: statsmakterna och vederbörande mynligheter hafva samtligen behjertat saken och åtagit sig densamma, ja man har till och med gått så långt, att man under namn af gratifikation. eller gåfva äfven lemnat tillskott för den förflutna tiden: . När denna lyckliga lott äfven skall sträcka sig till telegraftjenstemännen får framtiden utvisa.