Aftonbladet – 19 april 1858, sida 2

måste naturligtvis afse den, som till följd af sin särskilta festäonde verksamhetsräknas till den embetsmannakår, som presteståndet inbegriper. Det återstår nu att närmare bestämma denna kår. . Man skulle tycka det vara det naturligaste att derunder hänföra alla dem, som genom presteståndets privilegier fått sig Tättigheter tillförsäkrade. Så vidsträckt kan man ej taga begreppet, ty då skulle derunder hänföras en mängd personer, som äro anstälda för kyrkoegendoms och universiteternas förvaltning. Kaptener, som vore akademi-fogdar, domkyrkösysslomän, som . vore häradshöfdingar, skulle då räknas till presteståndet, hvilket är en orimlighet. Vidare -kan ej presteståndet bestämmas såsom sammanfattningen af dem, .som 1 och för sina befattningar ega presterlig befordringsrätt, d. vs. räkna presterliga tjensteår, ty då skulle, medan vissa klasser af lärare räknades till presteståndet, andra lärare, såsom docenter inom juridiska och medicinska fakulteterna, hvilka enligt 1820 års bref ej ega räkna presterliga tjensteår derifrån vara uteslutna, hvilket bevisar äfven denna difinitions felaktigheter. Den enda norm, som återstår, för att bestämma, hvilka de personer äro, som skola anses tillhöra presteståndet och på dennå grundi egenskap af husegare skola vara uteslutne från valrätt och valbarhet till riksdagsman i stad, blir helt enkelt att till presteståndet: hänföra de personer, som blifvit ordinerade till prester, och inga andra — en definition, som öfverensstämmer med den som, 25S Pr. Privileg. blifvit gifven på presteståndet såsom stånd: Vi vele ock härmed hafva alla våra biskopar, superintendenter samt menige presterskapet, såsom ett särskilt stånd i riket, konfirmerat vid deras vanliga säten i alla solenna möten och samqvämer? etc. I likhet med denna S var ock i 1723 års R. O. 6 och 7 stadgadt; att vid riksdagar utom biskopen vissa valda prestmän egdeinfinna sig, i olikhet mot hvad förät egt rum, då skolrektorn, professor -al verldslig fakultet, konsistorienotarier kunnat infinna. sig såsom riksdagsmän i presteståndet. Prestestånd och presterskap får således i detta fall Betraktas liktydigt. Om ock tidens fordringar nödgat presteståndet att-å riksdagarne vid diskussionen om politiska angelägenheter öppnå dörramrne till sin kammare äfven för några lekmän, med rätt att uppträda såsom riksdagsmän bland ståndets egna fullmäktige, har det ej derföre ombytt natur såsom egen -korporätion och verkligen inkorporerat dylika lekmän uti sig: Det naturliga och rätta samt det, som sålunda gifver minst anledning till tvistigheter vid bestämmandet af, hvilka egare af hus i stad skola såsom hörande till presteståndet uteslutas från -valbarbet och valrättinom boörgareståndet, blir således att endast såsom sådana bestämma med prestembetet beklädda.egare ete. Alla andra, som i ett eller annat afseende till följd af för dem gällande befordringslagar,löneregleringar o.s.v. kunna räknas till ecklesiastikstaten, böra tillerkännas valrätt och valbarhet, vare sig att. de kunna komma i fråga att välja eller väljas till riksdagsmän i presteståndet. . Sålunda alla icke: prestvigda skollärare, akademiska lärare, när de äro egare af hus etc. utan afseende på om de nu ega eller genom det hvilande. förslaget. om -skollärares upptagande i presteståndet komma att få valrätt. Om några af dessa också skulle kunna komma att deltaga i. val både: inom borgareståndet och -presteståndet och således utöfva dubbel valrätt, är detta ett förhållande, som redan före nu gjorda förändring kunnat inträffa. Ledamöter af vetenskapsakademien ha kunnat utöfva till och med en tredubbel valrätt, t. ex. om en grosshandlare, som egde burskap i en stad och var delegare i bruk, vore tillika ledamot af vetenskapsakademien. Han hade då kunnat deltaga i val både inom vetenskapsakademien, bland bruksegare och bland den stads borgare han tillhörde. -Teologie professorer hafva rätt att deltaga i val både inom stiftet och såsom tillhörande akademistaten. . Kyrkoherde, som är fjerdepartsegare i-Fahlu grufva, eger att deltaga i val till riksdagsmän både inom presteoch borgareståndet, för att icke : nämna, huru adelsmän: kunna i vissa fall välja och väljas inom presteoch borgareståndet. När nu före ifrågavarande nya stadgande en person kunde komma i fråga till representant under 2 eller flera kategorier, så synes ej, om en dylik kasus skulle inträffa genom en tillämpning -af stadgandet i ifrågavarande fall på det sätt, som vi ansett för det enda rimliga, detta innebära något bevis emot den af oss föreslagna tillämpning. Dessutom är -en sådan lösning af frågan, hvilka ecklesiastika embetsmän som böra uteslutas från valrätten i stad, utom det att den för dem, som skola;deltaga i riksdagsmansaflöningar, blir fördelaktigare, enär dividenden blir så mycket större, äfven i politiskt hänseende den bästa, om man utgår från den synpunkt, som nu i afseende på -re presentationsreformen synes vilja göra sig gällande, nemligen att genom ståndens utspädning och blandning med hvarandra låta sakerna sjelfva bereda en-öfvergång från vårt splittrade exklusiva fyrkammarsystem: I börgareståndet kan, om grundsatsen utsträckes så vidt möjligt är, beredas: rum åt så många flera vigtiga samhällselemehter och dess betydelse sålunda blifva så mycket större. De så ofta omtuggade förebråelserna att detta stånd -endast representerar de materiella intressena, böra helt och hållet förfalla, om det i sig eger upptaga äfven några af de ideella intressenas så kallade målsmän, och genom invmpningen af utmärktare lärare kan tillvinna