Aftonbladet – 19 april 1858, sida 2

Då fråga är om fastställande af grunder för räkningen af de valberättigades röster vid val af riksdagsmän i borgareståndet, torde det icke vara ur vägen atterinra derom; att beskaffenheten af de undantag från den medgifna rösträtten, som finnas upptagna i: den nya 14 s riksdagsordningen, gör det till en: möjlighet att borgareståndet hädanefter kan komma ratt inrymma icke blott ett: antal hittills orepresenterade medborgare, utan äfven personer, som kunna räknas till något af de öfriga stånd, af hvilka representationen nu-utgöres. Då uti punkten a af de uppstälda undantagen (se nästföregående uppsats) endast den frälseman finnes undantagen; som eger hus eller stadsjord, synes det vara alldeles övedersägligt, att adelsman, som. är magistratsperson eller idkaf börgerlig näring, är valbar till riksdägman i borgareståndet: Fråga blir dernäst om hvilka egare af hus eller stadsjord m. m. som skola uteslutas från deltagandet i riksdagsmannaval i städerna såsom tillhörande presteståndet. Detta ord. har en tvåfaldig betydelse, dels af en viss afdelning af representationen, dels af en viss embetsmannakår: Att med det i 148 R. O. innehållna uttrycket som(ftill presteståndet hörer ej kan förstås ledamot af den afdelning af rikets ständer, som så kallas, är solklart, ty ledamöterna derafäro vissa namngifnapersoner, som ej. finnas till. såsom sådana, egentligen ej förrän rikets ständer blifvit samlade, och allra först då val till riksdagsmän :derstädes blifvit hållna. Presteståndet i denna smening : existerar ej oafbrutet och kan således ej afses af ofvan anförda S. Ej heller kan med presteståndet i ifrågavarande fall menas sammanfattningen af alla de personer, som tillhöra de klasser, som deltaga i; valen till riksdagsmän i presteståndet, hvilka utom presterskapet utgöras af akademistaterna och vetenskapsakademien, ty då hade? man naturligtvis begagnat det adeequata uttrycket som kunna välja eller väljas. till riksdagsmän i presteståndet.. Att kunna deltaga i val till riksdagsman af ett stånd: och att dertill kunna väljas är någonting helt annat än att tillhöra-ståndet. En pastorsadjunkt t. ex. kan vara fjerdepartsegare i Fahlu grufva och såsöm sådan deltaga i val af riksdagsmän. i borgareståndet, men icke kan han derföre påstås tillhöra borgareståndet,.: På sammma sätt med dem, som ega deltaga i val till riksdagsmän i presteståndet. Det tillkommer de kaptener, öfverstar, generaler, presidenter, brukspatroner, som äro ledamöter af vetenskapsakademien , men ej kunna dessa personer mera anses tillhöra presteståndet än den fjerdepartsegande pastorsadjunkten borgareståndet. Lika orimligt är det ock, om man Ville säga att de, som blott ega deltaga i val till riksdagsmän i ett stånd, ej ovilkorligen tillhöra ståndet, men att de, som kunna dertill väljas, måste anses tillhöra ståndet... På det sättet skulle t. ex. en grosshandlare, som blefye vald till ledamot af vetenskapsakademien, förlora egenskapen afborgare och thy åtföljande valrätt och val-bårhet såsom sådan, och om han vore ofrälse,. endast i egenskap af vetenskapsakademiledamot samt dertill i ett annat stånd än det, hvarmed han har gemensamma intressen, komma i åtanka till riksdagsman. Af hvad vi nu visat, synes tydligen följa att med uttrycket dem, som till presteståndet höra måste förstås något annat än dem, som kunna välja eller väljas till riksdagsmän i detsamma. Uttrycket a AE Fe fr kar VESNA NKTS TEDDE RAR