Aftonbladet – 16 april 1858, sida 3

säfves. slog den ursinnigt uppretade mannen på dörren; ingen röst svarade honom — böner och hotelser voro lika fruktlösa. Till slut lyckades han att med Benders och sir Mark Raymonds tillhjelp bryta upp dörren, då han till sin häpnad fann att rummet var tomt. Hon har flytt!s utropade han. Kanske med den gentleman hon misstog mig för att vara, anmärkte baroneten. Hon! Ab nej, svarade den förre; dertill har hon icke nog hjerta. Stackars Adela, tillade han, detta skall kosta hennes lif. Snarare ditt eller hennes mansv, sade sir Mark; ty utan tvifvel får du höra af honom på morgonen. Betjenten visade på ett bref som låg på bordet. Hans herre grep detbegärligt — dess innehåll var följande: Jag skall bespara dig det brott du åsyftat. I denna verlden träffas vi aldrig mer. Huru sant, huru hängifvet en qvinna kan älska har du funnit; huru hon kan hata återstår att lära. Då du blifvit beröfvad sista skymten af den rikedom in dårskap slösat på dig och jagad från det hem du för mig har gjort till en öken, så tänk på Mabel. Då, och först då är all orätt hon fått lida försonad. På min heder! utropade sir Mark, sedan hans vän slutat läsa, ett högst angenämt bref. Men qvinnor lära sig aldrig att taga sådana bagateller lugnt. Jag kan icke återhålla den tanken, Roderick, att du sköter andras affärer bättre än dina egna. Aproposy, fortfor han, hvad menar hon med att du skulle beröfvas din rikedom och jagas från Crowshall? En löjlig, tom hotelse, var svaret. Hm! mumlade baroneten tveksamt; om hennes makt att utföra sin hotelse är lika säker som hennes förstånd är redigt, vill jag ej gifva ett års ränta för din säkerhet attbehålla godset.