Aftonbladet – 14 april 1858, sida 3

ende på beloppet af organisationsanslaget; mer dessa begge omständigheter inverka dock all: icke på hufvudfrågans bedömande. i Sedan saken nu vunnit en större uppmärkt samhet, och bristerna i den kongl. skrifvelser genom interimsstyrelsen sjelf, så vidt möjli varit, blifvit afhjelpta, taga vi emellertid för afgjordt, att civilministern icke skall under: låta att af interimsstyrelsen infordra den organisationsplan för institutet, som förmodligen är uppgjord, och låta sakkunnige män pröfva den, innän densamma vidare tillämpas. Ytterligare om Erenouppböärden i Stockholms län. (Insändt.) Uti bihanget till Aftonbladet n:r 76 för den 3 innevarande månad har kronofogden i Södertörns fögderi låtit införa ett svar å en den 9 sistlidne Mar: i samma tidning insänd artikel angående det förhål lande, att kronoutskylderna inom nämde fögderi blifvit hos allmogen indrifna i förut vanlig tid, oaktadi statsrådet och chefen för kongl. finansdepartementet uti skrifvelse af den 22 nästförutgångne Januari, bemyndigat konungens befallningshafvande att bevilj: anstånd med samma utskylders erläggande. 5 Berörde svar är likväl, på sätt Aftonbladets redak tion erinrat, icke synnerligen öfvertygande för insändaren af de klagomål hr kronofogden afsett att bemöta. I ett afseende måste man emellertid tillerkänna hi kronofogdens artikel vigt, nemligen det, att densam ma upplyser. hurusom konungens befallningshafvandt i länet, redan å fjerde dagen efter det statsrådet: skrifvelse utfärdades, förständigat hr kronofogden om densammas innehåll. Beklagas måste dock, att detts förständigande icke innehöll bestämd föreskrift fö) hr kronofogden att inställa uppbördsstämmorna, utar i stället lemnade åt hans eget bepröfvande, huruvid: genom anståndet någon fördel kunde beredas de skattskyldige Att en sådan fördel alltid skall blifv: ljden af anstånd med kronoutskylderna under er penningkris, synes dock ha bordt vara alldele: art. Genom ett motsatt antagande har konungen: befallningshafyande förrådt föga kännedom om der verkliga ställningen inom länet och genom öfverlem: nandet af pröfningen åt kronofogden föga skarpsinni och menniskokännedom, då det väl kunnat på för hand temligen lätt förutses, hvilka bevekelsegrunler som skulle diktera denne tjenstemans svar, alllenstund med uppskofvet alltid skulle för honom uppstått ett något ökadt besvär och ett afvikande frår len så kära slentrianen, innött under en 22-årig tjenstetids. Att hr kronofogden icke var rätta mannen utt sitta till. doms i ett så grannlaga ärende, visar också hans insända artikel, deruti han framställer sådana satser, som den, att den årliga afgiften till kronan är icke någon främmande sak eller opåräknad utgift, utan har man god tid ått bereda tillfälle ller skaffa utvägar ifrån det ena året till det andrav vidare, att med den goda viljan skapas alltid någon utväg.n Om konungens befallningshafvande icke förr insett nuru inkompetent hr kronofogden var att dömai föevarande angelägenhet, så borde sådant åtminstone na blifvit fullkomligt klart efter inhändigandet ai ett utlåtande, som. stödjer sig på ett resonnement, ill den grad enfaldigt, som det insändaren här citeat. Oaktadt således kronofogden Ploman genom sitt ippträdande tyckes ha velat påtaga sig hela ansvaet för de svåra följder, som drabbat allmogen i fögleriet derigenom att den icke. fått tillgodonjuta det f regeringen medgifna anstånd med skatternas eräggande, kan man svårligen undgå att i första rumnet göra konungens befallningshafvande ansvarig för lenna vraktlåtenhet. Södertörnsbo. SANTE VETEN x