Aftonbladet – 14 april 1858, sida 2

och hon lemnade rummet för att underrätta sin herre att hans fru var synlig. Det dröjde ej många minuter irnan Roderick kom in. Hvarföre, min fru, frågade han, nekade du att öppna dörren för mig i går afton? Helt enkelt derföre, att jag icke ville blifva störd, svarade Mabel. Du kunde åtminstone hafva svarat mig, anmärkte hennes man, hvilkens misstankar blifvit endast till hälften skingrade genom hennes lugn och sjelfbeherskning. Jag förmodade att ämnet skulle kunna afhandlas lika väl nu på morgonen. Hvad är det egentligen du behagar? Du har ofta försäkrat. mig att du förstört de bref jag skref till dig, då jag bodde i Templet i London. Ja, det har jag. Men jag tror det ej. Det är möjligt,,svarade ladyn kallt; som jag emellertid ej kan finna huru din tro eller misstro kan intressera mig, så oroar jag mig ej vidare häröfver. Du fortfar således i ditt påstående? Jag har så ofta upprepat denna försäkran, sade hans hustru, att denna fråga ären förolämpning. Jag svarar icke mera på den. Qvinna! utropade Roderick, i det han gaf vika för sitt länge dämpade raseri, och fattade henne. häftigt om handleden, är du vansinnig som så vågar trotsa mig? Vet du väl med hvem du ger dig strid? Vanvettiga fjolla! Det är varginnans strid med tigern. Om du ej kunnat vinna min kärlek, så lär åtminstone att darra för mitt hat. Kan det mer än döda, Roderick? frågade Mabel lugnt. Och är. du säker på att Crowshall tillhör mig så obestridligt, att ej efter min död en pretendentkan uppstå, som tvistar med dig om besittningen deraf. Det är