— Vetenskapsakademiens i staden varande ledamöter gåfvo i förgår på hötel Phoenix en festlig middagsmåltid åt sina fullmäktige vid den nyss slutade riksdagen, professorerna Selander och Nordström. Skålen för desse herrar, den enda som vid tillfället förekom, föreslogs af akademiens preses i ungefär följande ordalag: : Mine herrar! Flera riksmöten äro förflutna sedan den tid då vetenskapsakademien första gången fick åtnjuta fördelen att genom valda ombud deltaga i ständernas öfverläggningar och beslut, men ingen af dessa riksdagar har varit längre eller tagit större arbetsamhet i anspråk än den sista. — Då vi erinra oss att akademiens representanter, i denna egenskap, utan all ersättning nedlägga sin möda och; offra sin tid för det allmänna bästa, kunna vi icke underlåta att erkänna vår förbindelse för det oegennyttiga nit de; sålunda visa, och då dertill kommer, att det sätt, hvarpå de utfört sitt värf, förskaffåt dem aktning och anseende inom alla riksstånden, blir det ett behof för akademiens öfrige ledamöter att mera högtidligt uttala den tacksägelse vi nu önska frambära till vetenskapsakademiens tvenne ombud vid den riksdag, som nyligen; afslutats.. — Af flera skäl kunna vi med glädje erkänna den förbindelse, hvari vi stå till dessa herrar. Det är nemligen en gammal erfarenhet, att vetenskapsmannen, ofta nog; offrar sitt lifs verksamhet företrädesvis åt något visst studium; egnande mindre uppmärksamhet åt hvad vi kalla