räkna på att blifva belönad, allt efter upptäcktens värde. : Den 3 April 1851 erbjöd. sig mr Edward Hargreaves att för en belöning af femhundra pund utvisa de ställen, der guld funnes, och öfverlemnade till styrelsens eget godtfinnande att, i händelse af stor vinst, öka den utfästade summan. Det tyckes att denne gentleman blifvit öfverraskad af likheten mellan de rikaste guldtrakter i Kalifornien, under sitt vistande der, och ett distrikt i Bathurstlandet, der hån rest för femton år sedan. Vid sin återkomst till Sidney, gjorde han en upptäcktsresa dit och fann efter två eller tre månader sina förhoppningar förverkligade. Ingen annan än den, som varit ett vittne dertill, kan göra sig begrepp om den hänförelse dessa upptäckter frambragte. Män, som för många år med allvar och stadga egnat sig åt handeln, öfvergåfvo allt och hastade till detta nya El Dorado. Alla samhällsband upp-: löstes; ett fullkomligt stillestånd i alla affärer inträffade; män, qvinnor och barn, alla rusade till guldgrufvorna; det tänktes och talades ej om hågot annat än guld. Förgäfves utgaf guvernören en proklamation, hvari han förklarade, att allt guld, som fanns i kolonien, tillhörde kronan. Man skrattade endast åt ett anspråk, som det ej var möjligt att försvara, Guldsökare från Kalifornien, amerikanare, spanjorer, kommo hoptals öfver; och tack arc lord Greys sjelfklokhet att förakta vetenskapens förutsägelse samt bristande omtanka hos Australiens regering, så förde denna upptäckt brott och oreda med gig i släptåg, ty mord, stölder och förprytelser i sin mest vederstyggliga form regerade snart enväldigt vid grufvorna,