Aftonbladet – 1 april 1858, sida 3

I hafva skyddat det mot de hvälfningar, som j den öfriga jordytan i allmänhet undergått, i samt sålunda tillåtit det att bibehålla sina urverl åsorganismer i 0 dradt skick. sm Cymnastiska coniralinstitutets årsexamen. I går på. förmiddagen hölls å gymnastiska centralinstitutet afgångsexamen med de officerare, som under. det sista året genomgått kursen i gymnastik och vapenföring vid institutet. De nu utexaminerade voro: underlöjtnanten vid Svea lifgardet P. J. Liljehorn; löjtnanten vid andra Kfgardet C. G. LD. Armfelt; sekundlöjtnanterna vid Kongl. M:ts flotta ÅA. E. Embring, R. G. von Hedenberg och G. B. Lilliehöök; löjtnanten vid flottans mekaniska kår P. J. A. Berg; underlöjtnanten vid marinregementet A. F. Dankwardt; underlöjtnanten vid Smålands grenadierbataljon K. A. af Klinteberg; löjtnanten vid Uplands regemente J.G. E. Wiman; löjtnanten vid WestgötaDahls regemente I. F. Lilliehöök; löjtnanten vid Norrbottens fältjägarekår A. INoren; underlöjtnanten vid norra skånska infanteriregementet B. A. G. RBidderborg. Examen upptog så väl den teoretiska som praktiska delen af lärokursen. I den förra, varmed akten började, examinerade föreståndaren, prof. Branting, i gymnastikens grunder, elementerna af fysiologien samt anvisande apatomi; kapten Wahlfelt i teorien för vapenföring; dr Hartelius i reglemente för liniegymnastik; hr Ling i beskrifvande anatomi; frih. von Vegesack i reglemente för bajonettföring samt kapten Silfversvärd i beskrifvande appareljgymnastik. I de praktiska öfningarne, hvartill..examen härefter öfvergick, aflade eleverna prof på en utmärkt skicklighet i gymnastik ej mindre än i huggning och fäktning både med lika och olika vapen. Vid anblicken af den färdighet, vighet och raskhet, som vid uppvisningen i dessa öfningar utvecklades, kunde man ej annat än känna en liflig önskan, att dessa ämnen måtte komma att ingå som en väsentlig delidetnu uppväxande slägtets uppfostran. Vårt lands framtid skulle då vara tryggad. I det tal, hvarmed institutets utmärkte föreståndare derefter afslöt examensakten,. påpekade. han äfven denna gymnastikens och -vapenöfningarnes stora fosterländska -betydelse. Sedan han på det klaraste vederlagt den ännu nog allmänt hysta föreställningen, att kroppsuppfostran vore en slösare af tid, hejdar stegen på lärdomens väg och förtrögar arbetslusten, yttrade hr B. i anledning af det på de senare åren allt allmännare blifna SR vi att svenska gymnastiker blifvit a a vid utländska gymnastikinrättnigar: Antages nu, på grund af hvad erfarenheten besannat, att en rätt ordnad fysisk uppfostran höjer viljans kraft äfvensom kroppens helsa, så är Sverge visserligen sjelft i behof af alla de lärare, som i. gymnastik förvärfvat sig praktisk och teoretisk kännedom; detta så mycket nödvändigare, som sjukhus och fattiginrättningar allt mera öka sig och ett stort antal försvagade barn ofta för sjuklighet måste afbryta sin skolundervisning. Likaledes kunna äfven en mängd unga personer, efter slutade akademiska studier, sägas samtidigt dermed hafva slutat sin verksamhet, för att under sin återstående lifstid lida till helsan, eller ock, såsom anstälde i statens tjenst, med sjunkna krafter och betyngdt sinne bestrida sitt embetskall, sedan deras helsoförbättring visat sig för konsten oåtkomlig.. Af väsentlig vigt vore derföre att Sverges samtlige städer, hvaraf de flesta lida af en så stor mortalitet, föranledd såväl af brister i allmän helsovård, oordningar och försummelser i lefnadssätt, som af andliga och kroppsliga smittor; att dessa städer, som för upprätthållandet af sin befolkning äro. nödsakade att från landsbygden ständigt emottaga nya invånare, måtte sättas i tillfälle att vid sina offentliga skolor eller läroverk erhålla gymnastikundervisning. Stockholm, hvars mortalitetsöfverskott är så öfvervägande stort, att till fyllande af dess folkmängd under åren 1951 med 1855 hufvudstaden behöft anlita landsbygden om icke mindre än nära 10,000 personer, måste derföre i en ännu högre grad hafva behof af en för de uppväxande ordnad fysisk uppfostran. Men ehuruväl centralinstitutet sökt till det möjligaste högsta utsträcka sin verksamhet i och för pedagogiska. gymnastiken, har det för dess fåtaliga lärarepersonal, fastän understödd af extra lärare, icke varit görligt att under sistlidne år emottaga till ledning ett större antal än 680 af hufvudstadens ungdom, hvilket dock utgör en ytterst ringa siffra i afseende å Stockholms offentliga och privata elementarläroverk tillhopa med folkskolorna, då dessa senare ensamt utgöra 4400 lärjungar. Tages dessutom i betraktande behöfligheten af qvinnans kroppsuppfostran, stärkandet af hennes helsa och krafter, hvilket dock är af lika vigt som mannens, så har för henne intet i denna väg blifvit utrittadt, ändock det skenbarligen visar sig huru bland det qvinliga slägtet svaghet och sjuklighet äro i jemt tilltagande. Talaren omnämde derefter de i hufvudstadens skolor införda gymnastiska rörelserna, som han skildrade såsom föga tidspillande, lätt verkställbara och tillräckliga för att motarbeta det menliga inflytande, som alltid blir en följd af uthålligt sittande, hvarvid hjerta, lungor och underlifsinelfvor sammantryckas. och öfvergick derpå till följande redogörelse för institutets verksamhet under det förflutna ret: Af de kurselever; som höstterminen år 1856 och rårterminen. 1857 begagnat den teoretiska och praktiska undervisningen vid eentralinstitutet, hafva sju, såsom instruktörer i pedagogisk gymnastik och vapenföring, utexaminerats. Oberäknadt det antal yngre och äldre personer, som pridast. en kortare tid-mot åtskilliga. akuta sjukdomsfall begagnat : rörelsekursen och deraf i allmänhet skördat fördel, .har under förlidet år den personal, som för. olika -kroniska sjukdomar med. medikalgym