Aftonbladet – 1 april 1858, sida 3

de-vallfararen. var död innan han valdes til ledamot; underrättelsen om hans. frånfälle be höfde nemligen öfver ett halft år för att hinni från Sydafrika till: Sverge. Akademiens sekreterare, professor Wahlberg redogjorde för de förändringar akademiens per sonal undergått sedan förlidet års högtidsdag och omnämdes den ansenliga tillväxt akade miens samlingar af alla slag vunnit, dels ge nom gåfvor dels genom inköp; samt vidare hvilka förbindelser akademien ingått med an dra vetenskapliga samfund inom och utom Europa, så väl som de prisbelöningar akademien utdelat, de understöd den lemnat åt reande naturforskare, det biträde den varit i ilfälle att genom sina rika samlingar förkaffa åt utländska författare af nya verk i naturhistorien m. m. Professor Selander uppläste utdrag ur sin årsberättelse öfver astronomien. Dubbelstjernornas kända antal har genom de nyaste forskningarne blifvit högst betydligt förökadt. Till följd af ett faktiskt rön vid dessa forskningar har man kommit till den märkvärdiga slutsatsen, att fixstjernornas astånd och ljusstyrka stå i ett bestämdt inbördes förhållande; och vid granskning af de hittills bekanta grunderna för bestämmandet af solens storlek har man funnit att hon icke, såsom man länge trott, är en ibland de mindre fixstjernorna, utan kan räknas bland de större. Tillika har man fått anledningar till den. slutsatsen, att planeten Venus icke, såsom man förut antagit, är ett något mindre verldsklot än jorden, tan åtminstone ett lika stort, om ej större. tta nya småplaneter hafva upptäckts; och vid det i Frankrike pågående utgifvandet at ett nytt kartverk öfver stjernbimmeln har man i småplaneternas trakt saknat flera smärre stjernor, som funnits på ildre stjernkartor, och, som derföre sannolikt kunna anses för småplaneter, dem man förut ansett lör fixstjernor. Bland sjelfva fixstjernorna hafva nåora träffats, som visa ett periodiskt omskiftan de sken; enklast kan detta förklaras så, att något kring en sådan sol kretsande mörkt verldsklot bortskymmer henne efter bestämda mellantider. Bland flera under förflutna redovisningsåret upptäckta kometer har en, förut upptäckt af Brorsen, varit sedd förui, men vid sin återfärd ifrån solen fått sin bana så förändrad genom Jupiters dragningskraft, att man kunnat beräkna större och större förändringar vid nästföljande omlopp, ända till dess att denna komet, i en icke aflägsen framtid, får en sådan riktning att den icke vidare kan återses från jorden. En dylik verkan af Jupiter har varseblifvits en gång förut, på 1770 års komet. En i Tyskland anstäld dansk astronom, Hansen, har nyligen fulländat nya måntabeller af förut oupphunnen fullkomlighet. Med tillhjelp deraf har man lyckats på det nogaste bestämma dagen för tre forntida krigshändelser, som efter uppgift inträffat under solförmörkelser; de två äldre ligga bortom vår närvarande tidräkning; den tredje var det ryktbara slaget vid Stiklarstad. Professor Edlund meddelade, ur årsberättelsen öfver fysikens framsteg, åtskilliga märkvärdiga försök angående ljusbrytningen i olika ämnen, och bland andra i vatten, -.det enda som är kändt för den egenheten, att vid en v:ss värmegrad vara tätast, men att både under och öfver detta grundtal utvidga sig, så länge det förblifver i flytande skick. Man har härvid utrönt, att ljusbrytningsexponenten hos vattnet står i ett bestämdt förhållande till värmegraden, men ej till tätheten; ehuru det unnars är den sistnämda egenskapen hos genomskinliga ämnen, som man hittills betrakat såsom hufvudvilkoret för ljusets brytning. — Bland elektriska fenomener anfördes en vesynnerlighet inom sådana boningsrum i Newrork, som värmas med kaloriferer och hafva jocka golfmattor af ylle. Invånarne i sådana um blifva ofta så elektriska, genom skosulorvas gnidning mot mattorna, att deras händer sasta långa sprakgnistor när de nalkas dörarnes metallhandtag eller räcka handen åt nträdande och således icke förut elektriserade versöner, 0. s. v. Hr Edlund anförde flera, ill en del humoristiska exempel på verkninsarne af denna elektricitetsutveckling. I den af professor Mosander föredragna årsverättelsen öfver geologien omförmäldes flera ntressanta nyheter angående de senare årens torartade utbrott från jordens största vulkaner, le på Havaihi och i dess grannskap. — Öfver utmosferens förmåga, att i mån af sin täthet jvarhålla mera värme hos jorden, anfördes lera rön, som leda till den slutföljden att en planets afstånd ifrån solen kan, såvidt behofjet af värme för planeten är i fråga, godtgöas genom en mera vidsträckt och tät luftrets; och att på de aflägsna yttre planeterna, om ega mycket djupa atmosferer, skulle, aktadt aflägsenheten ifrån solen, kunna finvas det belopp af värme som fordras på vår ord för organismens lif och trefnad. Professor Loven meddelade, ur nyheterna rån zoologien. en intressant undersökning ansående spongierna (hvaraf den vanliga tvättvampen utgör en art). Undersökningen viar att detta slags väsen bestämdt tillhör djuriket och ej växtriket, hvartill man stundem änfört dem. Professor Anderson omnämde bland annat, ned hänseende till botaniken i allmänhet, att lenna vetenskaps omfång efter hand så vidat sig, att någon individ icke nu mera kan nedhinna granskningen af hela växtriket, utan nåste inskränka sin verksamhet till vissa omåden deraf. Hr Anderson uppräknade fler: tora och vigtiga monografier, som nyligen ramkallats genom denna af sakernas tvång åkallade arbetsfördelning. — I afseende på KE: reg DS I AV CH