Aftonbladet – 1 april 1858, sida 2

till er tjenst, om ni derigenom kan återvinna edra rättigheter. Hjelten i vår berättelse fattade hjertligt hans hand; det var någonting: rörande i denna okonstlade tillit — denna vänskap af den som blifvit så hårdt behandlad, och han tackade honom innerligt, dock utan att antaga hans ädelmodiga tillbud. Himlen förbjude, sade han, att Williams framtida bergning och er egen ålderdoms lugn skulle sättas på spel för en så osäker lycka som min. Att jag är arfvingen till. det gods ni så länge lefvat under, tror jag säkert och fast, men de lagliga bevisen derpå fattas, ty värr by Jag har hört talas om det med, sade Giles, och spände hårdare till bältet, som omslöt hans höga, kraftfulla gestalt. Den skurken Amen Corner — jag tänkte och sade alltid att han var det. — Men vi skola hålla jagt på honom genom hela kolonien — jaga honom som en räf. Jag tog Jack och en hund med mig. Han har ej stor utsigt att slippa undan. Kanske vore det bäst om-han gjorde det, sade Dick allvarsamt. Den gamle mannen såg på honom, som öm han ej riktigt förstått honom. Han är Marthas man, tillade den förre, och Georgs svåger, för hvars trohet mot min far jag känner mig så förbunden. Skulle uslingen bli tagen, så — Så blir han hängd,, afbröt hans åhörare, och det är väl förtjent. Men besinna skammen., Skammen blir bans egen, sade den hederlige engelske odalmannen. Jag har lefvat länge nog i verlden för att finna att en man icke förnedras genom annat än sina egna brott och låga handlingar. Om jag hade hundra svågrar, som blefvo hängde, skulle jag