Uti. Independance Belges Correspondance generale från London läses följande meddelanden om den politiska ställningen för ögonblicket: Den för dagen herrskande frågan är fortfarande den, som rör förhållandet emellan Frankrike och England; på denna fråga riktas partiernas och landets hela intresse. Morning Post, hvilken, till följd af sin egendomliga ställning -såsom lord Palmerstons organ och den franska ambassadens förtrogne, måste vara ytterst förbehållsam, inskränker sig till att uttrycka tvifvelsmål om lösningen af stridigheterna mellan de båda regeringarne. Times iakttager ej längre någon skonsamhet, utan svarar i en bitande ton de franska tidningarne, att de ingenting ha att skryta öfver, emedan ingenting blifvit uträttadt. De båda nationernar, säger han, bef Ha sifupt 1108 de franska tidningarne attnu uppstämma segersånger och lyckönska sig öfver beståndande resultater, nya prof på moderation samt ett: omärkligt plus i kredit för Frankrike utisdenna långa tvist med England: Enligt de franska diplomatetnas egen bekännelse har segern, om någon sådan egt rum, varit fredlig, oförarglig och onyttig. Man ville ej förolämpa, och man: har ej förolämpat; man fordrade ej, att något skulle göras, ingenting har heller gjorts, och korrespondensen börjar och slutar med ett ingenting. Detta är den konklusion; som göres af Times, som behandlar frågan med ett öfvermått af ironi och hån, sällsynt till och med hos nämde blad. Daily News håller sig allvarsammare, och måhända med skäl, enär det inom underhuset finnes en betydande grupp, som följer eller leder nämde tidnings inspirationer. Enligt denna organ för detliberala partiet, kommer ej frågan att afgöras förrän parlamentet stadgat sin-egen politik och derpå satt till styret en minister, som representerar dess deer och kan verkställa dess vilja. En sålan minister är bestämd på förhand; det är varken lord -Derby eller lord Palmerston. Den konklusion Dåily News häraf drager är Hlvarsam och tål att tänka på, ty om der, om vi tro, uttrycker åsigterna hos en stor lel af det liberala partiet inom underhuset, å ligger uti denna konklusion en bekännelse, om måhända kan förklara den ställning Times, iakttagit under de senaste 14 daarne. Se här denna konklusion, hvaruti varje ord påkallaår uppmärksamhet: Om fransmännens kejsare framhärdar i issa tendenser, alltför tydligt betecknade uti refve Walewskis senaste depesch, så kan öljden häraf bli att diifva England till ett, m ock tyst och icke erkändt förbund med en retade demokratien i Europa. Det är Ildeles samma ställning, hvaruti Canning för få s