Aftonbladet – 30 mars 1858, sida 2

——r — Den förliden höst inträftade finansiella kris, som föranledt så många omstörtningar i alla affärsförhållanden och hvars följder ännu verka förlamande på handel och näringar, här likväl, till ersättning för den förödelse den medfört, gifvit åtskilliga nyttiga lärdomar, som man bör hoppas skola lända till någon ledning och varning för framtiden. Bland annat har den äfven afslöjat arten och omfattningen af de förbindelser, som. olika länders och platsers-handelsoch penningemarknader med hvarandra underhållit. Vid den öfverblick af förhållandena, som derigenom blifvit möjlig, har man i vårt land och äfven i våra grannländer, Norge och Danmark, blifvit i tillfälle finna, att man uti sina kommersiella och finansiella transaktioner stält sig uti ett både betungande och förödmjukande; beroende af en enda plats, Hamburg, hvaris genom man icke endast blottstält sig för att vid en inträffande kris, sådan som den Nyss öfverståndna, se alla sina förbindelser på en gång afbrytas, utan äfven pålagt sig ett band, som förlamat denegna företagsamhetsandan och afhållit från tillgodogörandet af egna ressurser. I både den svenska, den norska, och den danska pressen har man derföre i dessa dagar sett uppkastad den frågan, om icke de nordiska länderna kotde just nu, då snart sagdt alla de gamla förbindelserna med Hamburgblifvit afbrutna, kunna i mera eller mindre mån emancipera sig från det så ofördelaktiga beroendet af Hamburg, dels genom anknytandet af nya förbindelser på andra håll, dels genom anlitande af de hjelpkällor man kan finna uti egna tillgångar, om de rätt användas. Inom svenska pressen har Göteborgs Händelsoch Sjöfartstidning företrädesvis egnat sin uppmärksamhet åt detta ämne. och uti en uppsats om Sverges handelsförhållanden till Hamburg och Libeck? sökt ådagalägga såväl nödvändigheten som möjligheten för den svenska aftärsverlden att frigöra sig från beroendet af Hamburg och att bereda sig en sjelfständig ställning, vilkoret för anseende och styrka. En särskilt anledning till frågans upptagande finner Handelstidningen deri, att man hört en och annan af de hamburgske börsmännen kasta skulden på-Sverge för den förlägenhet och förvirring, hvaruti den stolta Elbestaden så plötsligt sett sig försatt, och att man der någon tid behagade antaga en ton emot den svenska affärsverlden; hvilken lika litet anstod samma stad, med den jämmerfulla anblick, som den sjelf erbjöd, som den borde af oss fördragas.. Handelstidnifgen anmärker vidare, att sedan stormen saktat sig och man hunnit ilugn öfverskåda ställningen, hafva hamburgarne väl insett sitt förhastande och skola tvifvelsutan med Alika välbehag som förut inkassera sina rätitor och provisioner från Sverge Then att pi svenskar likväl hafva allt skäl att taga våra samla affärsvänner på orden samt till en böran undersöka hvilken af de båda parterna som af hittillsvarande relationer skördat störta vinsten. Och fullföljer tidningen derefter ålunda: Låtom oss först kasta en blick på arten och utträckningen af våra kommerciella förbindelser med le båda Hansestäderna. Jemte fiskvaror och salt äro kolonialoch manuakturvaror de hufvudsakligaste artiklar, som Sverge emtar från utlandet, och det är endast i de bäda istnämda artiklarne, som någon egentlig konkurrens an, uti den svenska importen, ifrågakomma emellan yskland och andra länder. Men i dessa varor erjuda England och, hvad en del kolonialvaror angår, lederländerna en större samt för en betydlig del af verge mera fördelaktig marknad än Hansestäderna; ch då svenskarne likväl hemta en vida större andel eraf från de senare än från förstnämde länder, ängen AES ENAS