Aftonbladet – 26 mars 1858, sida 2

Uti vårt land finnas inom den stora pluraliteten af nationen för närvarande inga mot hvarandra ficndtliga partier. Fråga borde således aldrig kunna uppstå om befordringar efter partiernas fingervisning såsom t. ex. i England, hvilket ej heller medgifves af våra grundlagar och som utan tvifvel är ganska lyckligt. Deremot är det högst olyckligt, om regeringen skulle taga intryck och låta sig ledas af ett jemförelsevis ganska fåtaligt Iotteri, som gerna vill tillerkänna sig namn, heder och värdighet af ett politiskt parti och urj denna synpunkt anse sig berättigadt att gripa i. efter regeringstömmarne. : Detta kotteri utgöres för närvarande af en liten samling af ad-i liga junkrar, understödda af prelaturen och det hierarkiska elementet inom presteståndet. Att de förra under några riksdagar disponerat öfver majoriteten på riddarhuset, och att det senare ligger öfver i presteståndet är en sanning, som likväl ingalunda bevisar hvarken att adeln i allmänhet hyllar junkerdömet eller att puraliteten inom Sverges presterskap verkligen delar de obskuranta, inhumana och trångI bröstade åsigterna hos riksdagarnes prestestånd, I från valet till hvilket det ojemförligt större antalet prester är uteslutet. Riddarhusmajoriteten beror helt enkelt deraf, att junkerkotteriet har sitt säte i hufvudstaden och dess grannskap, förstärkt med några possessionater I från det sydligaste Sverge, som ha råd att vid riksdagarne offra både tid och penningar, hvilket deremot icke är händelsen med pluraliteten af Sverges jordbrukande och mera sjelfständiga adel, ej heller med tjensteadeln i landsorterna, hvilken med få undantag icke är i tillfälle att infinna sig vid riksdagarne, än mindre att då uppehålla sig der den längre tid som skulle erfordras för att bilda något slags kompakt opposition mot de medlemmar at hofoch tjensteadeln i hufvudstaden samt de förnäma lycksökarne, som bilda det herrskande junkerkotteriet och derigenom kommit att i formelt hänseende utgöra majoriteten på riddarhuset stundom med en temligen fåtalig ;fvervigt äfven i numeriskt hänseende. Det är således ett stort, både bedröfligt och betänkligt misstag af landets regering, om hon skulle föreställa sig, att de ifrågavarande adliga och presterliga kotterierna uttrycka något slags allmänt tänkesätt ens inom de korporationer, hvilka de inom vår olycksaligt fyrdelta ståndsrepresentation lagligen representera, eller att hon kan vinna någon styrka? genom att från dessa håll göra sig förtjent af gunst och understöd. Tvärtom utgöra de just parasitvexter, som hemta all sin näring och blomstring från konungamakten och som, långt ifrån att stödja och styrka den dynastiska stammen, utsuga densamma och göra den svag genom att beröfva den en -del-af de lifssafter, som eljest ur-:de nationella sympatierna skulle tillströmma densamma. :Konungamakten har af junkerdömet ingenting annat att skörda än ett allt mer och mer vidgadt och kringgripande missnöje, hvars följder väl äro svåra att beräkna i afseende på tiden, när de framstå med sin styrka, men dock enligt historiens och erfarenhetens vittnesbörd icke destomindre äro ofelbara och oundvikliga. När man säger, att en regering skall vara höjd öfver partierna,, så kan man medännu vida större skäl fordra, att hon skall vara höjd öfver kotterierna och att hon icke i detta hänseende -skall förvexla begreppen eller taga den tomma skuggan för verklighet. Om de makthafvande, till följd af egen inre böjelse eller berusade af den reaktionära vind, som för ögonblicket blåser från den europeiska kontinenten, känna en lust att omgifva sig med personer, som äro fiendtliga mot framåtskridandet, så äro vi visserligen långt ifrån att deri se några egentliga vådor för frihetens och utvecklingens sak i vårt land. Om hr Anjou, som så fullständigt och bestämdt som möjligt blifvit utdömd af den allmänna meningen och från representationens sida lidit de största förödmjukelser, blir qvarsittande vid kultusministerportföljen, i den menlösaste enfald inbillar sig, att de stora anslag, som rikets ständer lemnat till undervisningsväsendet, innebära ett slags förtroendevotum åt honom (!) och till följd deraf rustar sig att vid anordnandet af beslutade organisationer och vid dispositionen af de beviljade medlen till största delen omintetgöra förhoppningarne om vigtiga reformer och en helsosam utveckling på detta område; om vidare junkerkoryfeerna skola dels intaga flertalet af de öfriga statsrådstaburetterna, dels framdragas till vigtiga administrativa befattningar; så har detta visserligen den nyttan med sig, att nationen derigenom bättre vet hvad den har att rätta sig efter och vinner erfarenheter; som icke alldeles torde gå förlorade för nästa riksdag. Att en dylik minister, synnerligast, om den kommer att stå under,grefve Henning Hamil ons direkta eller indirekta ledning, skulle bli reaktionär lider intet tvifvel. Vi tro visserligen icke på någon reaktion i stort och af mera aktiv natur; dertill skulle ett dylikt junkerligt kabinett sakna både mod och kraft, och vi tro icke, att dynastien någonsin på fullt allvar skulle kunna bli reaktionär möt det samhällsskick, som den har att tacka för sin egen tillvaro, att den skulle vilja angripa sin egen rot, Den blifvande nya ministören kan deremot äfven såsom de löpande ärendenas, de små bestyrens minister, verka reaktionärt dels genom att i befordringsväg göra kotteriintresset gällande och derigenom till statens vigtigare embeten framdraga personer, som på en gång sakna skicklighet ocherfarenhet och tillika äro fiendtliga mot den konstitutionella samhällstira al ling: cam at RRuX ER md toactyfta re ——— — ———