ca DEN SISTE AF SIN ATT. JF. SMITH Ni är en lycidlig ost: anmärkte ficktjufven med en suck af atund. Jag kan just undra hvem som rådt om de der kläderna? Hennes bror,, var svaret. Hm! Jag vet en karl som blef hängd bara för kläderna, sade Bill; det är märkvärdiga knappar i den här rocken.n De voro ovanligt stora och af perlemor; Georg hade haft dem med sig från England; troligtvis funnos inga lika dem i kolonien. Nå, jan, sade Amen, de äro verkligen ovanliga. Ni är ett slugt hufvud, Bill, alltför slug för mitt begrepp, tror jag ibland. Hvad menar ni med att en karl blef hängd för kläderna? Ni kan väl inte tro att jag är en sådan narr, att jag låter skrämma mig från att nyttja dem,. Jag menar ingenting sådant. Hvad då?, L Jo, jag skall säga er det; föreställ er — jag säger bara föreställ er — att någon blefve plundrad eller mördad af en person, som bar sådana knappar, att under striden en af dem slete lös och sedan hittades på platsen eller i den dödes hand — på hvem tror ni väl då att rättvisans misstankar skulle falla ? Amen hvisslade. Naturligtvis på honom som egt rockenn, fortfor den förre, och som säkert blifvit sedd med den hundra gånger både i Melbourne och af sina grannar, ehuru det är bra ondt om sådana i det här fördömda landet. Tror ni då att jag bör... Tala utr; sade ficktjufven. i 2) Se Aftonbl. nr 10—18, 29—37, 30—069,