Aftonbladet – 24 mars 1858, sida 3

jemte de äldre: Monde och IAvenir (med Lammenais, Georges sSand), Bons Sens (för hvilken Louis Blanc snart uppträder som chef, Tribune och Reformateur (begge grundlagda af Raspail). National håller sig, under Arm, Carrels femåriga redaktion, uppe i främsta linien och erhåller efter honom till ledare Thomas, Bastide, Arm. Marrast, Duclerc. Capitole, Commerce, Revolution de 1830 upptaga åter mnapoleonismen; legitimisterna rangera sig i France, Nation, Renovateur, Courrier de IEurope. Det s. k. Tiers parti anstränger sig för att vinna gehöt genom Impartial, Renommå och denna storartade Temps, hvilken, trots alla bemödanden af sin stiftare, mr J. Coste, trots understöd af en mängd stilistiska förmågor och inflytelserika statsmän, trots gjorda uppoffringar if öfver em milion franes, dock icke kunde bestå i längden. Det konservativa partiet representeras af Constitutionnel (som under doktor Veron gör nästan omöjliga ting), af den illt mer och mer doktrinära Globe, af Paix, if la Charte de 1830n, m. fl. Vid sidan af dessa olika organer, men med bestämd föresats på förhand att följande dag taga lofven af dem allesammans, möter oss 1836 en splitterny publicistisk skepnad, la Pressen. Det vore orätt att vilja förringa den betylelse la Presse under sin mer än tjugoåriga bana egt äfven i politiskt afseende, men det låter sig icke desto mindre med:skäl sägas, att dess. största märkvärdighet ligger i dess egenskap af ett nytt och för sin tid oerhördt företag, rätt och. slätt. Det är företrädesvis genom sin företagsamhet mr de Girardin, stiftaren af Presse, lyckats att blifva en af sin tids åtminstone mest omtalade män; det är också äfven här anledning till att med några ord särskilt omtala honom just ur denna synpunkt, om ej ur någon annan. I fråga om högre politisk förtjenst, om hvad man närmast. kallar. politisk storhet, skola många af Frankrikes publicister från de sista tjugo, trettio åren med rätta sättas framför Girardin; deremot står han säkerligen främst bland sina samtida med afseende på praktisk talang och behändighet, förenad med denna egendomliga förmåga attliksom i luften känna huru mycket ögonblicket tål och en publik vill. Man har ofta haft att klandra hos Girardin vissa temligen bjerta färgskiftningar, man har hos Presse funnit då och då en alltför stor lätthet att ställa sig efter vinden, och man har beklagat att man på detta sätt mången gång ogentligen icke med. säkerhet vetat hvar man egde detta blad; men det bör härvid observeras, att mr .de Girardin, strängt taget, ehuru ryckvis: uppfarande och ingalunda fruktande itt då och då utkasta, liksom på försök, en och annan till och med ganska djerf id, lock aldrig har eftersträfyat äran af detta mod, som med fara att gifva sig sjelf till spillo sastar sig fram, den förstei stormningen; han har oftast föredragit att arbetai löpgrafvarna, — och det medgifves, att i allmänhet äfven letta arbete dock ej är utan sin farlighet. dan har icke så mycket velat äfventyra något väsentligt för förfäktandet af något slags yterlighet, ej ens der hans enskilta sympati lesat åt detta håll i ett visst gifvet ögonblick, som snarare söka med någorlunda bevarad rygghet draga största möjliga fördel af en örhandenvarande. situation. Man kan söga, itt han i denna taktik mången gång kommit itt ställa. en stor grundsats tillbaka för en illfällig opinion, men man torde näppeligen cunna säga, att, så som han sett sakerna och så långt som han, med sin alltid uppmärkammande, aldrig till. hvad pris som helst for:erande karakter, trott sig kunna gå, han nåsonsin förrådt vissa allmännare predispositioser för frihetens !och den demokratiska samvällsformens utveckling. Just i svåra tider, lå alla mera radikala tendenser varit gjorda möjliga, -.har Presse, ännu alltid till en viss rad möjlig till följd af sitt hela manövreingssystem; kunnat göra den fria saken många jenster, och hvadhr Girardin personligen anår, är det långtifrån otänkbart att just han ramför många andra, framför många bättre —om ni så vill — skall ännu en gång komma tt, just af ofvan antydda. orsaker, spela en sanskavigtig rol.i sitt lands inre historja. Denne many ex sällsam sammansättning af ragmentariska dristigheter med en-botten af beräkning, icke :utan friskt mod i barmen, nen med ögonen för all säkerhets skull pelande omkring-i. alla väderstreck, begåfvad ör öfrigt med en betydlig portion äregirigwet och ett Behof att komma fram, om icke ipp, Hade länge Varit betänkt på att inom vubliciteten våga en stor och förvånande reorm. Gifvande, härutinnan ett lysande exemvel åt sjelfva det praktiska England; hade ran tidigt, ehuru försigtigt och i mindre skala, örsökt att gifva sina landsmän prof på lekyr för godt köp i.,la Mode, i le Voleur, le Pantheon litteraire:, i Journal des Coniaissances, utiles,; han hade likaledes gifvit ippslaget till ett Biblioteque conomique et periodique af valda romaner, till ett dittills lldöles oerhördt. billigt pris, och ett annat bibliotek. å 1. sou arket (en ännu mera fabeliktig företeelse!): för Yrkenoch Hushålln. Girardins journal för Connaissances utiles — wvilken verkligen är förebilden och förelöpaven till helå den engelska pennylitteraturen — hade isynnerhet en makalös framgång; redan ndra året räknade den 130,000 abonnenter. Cn uppsjö af liknande företag från alla håll ich kanter bevittnade dessutom snart att Girardins spekulation var riktig. Men, frågade sig då denne imnovateur, om detta kan så och om detta är en riktig ide, att genom. -ett. jemförelsevis. ytterst lågt pris göra ildningen genom tidskrifter och häftgvis utxommande arbeten tillgänglig för den stora nassan, hvarföre skulle man ej, göra äfven politiken, den politiska dagliga lektyren. ådan .den af tidningarne presteras, likaså billig och: derigenom mera tillgänglig för den större allmänheten? Man ckall här erinra sig. att dåvarande nor.