Aftonbladet – 20 mars 1858, sida 2

köna brefarian i den sista och blef efter våda framropad. Att hr Walin, såsom Don uan, har åtskilliga lyckliga momenter må ;rkännas, men huruvida han lyckats att tränva till djupet af rollen; det torde vi inom sort blifva i tillfälle att visa i en närmare mnalys af såväl Don Juans skaplynne som af den tragiska grundton, hvilken genomgår lenna måhända djupast gripande af alla operor. Det något otympliga öch tafatta sätt, hvarpå Don Juan nu med sabeln försöker prygla ipp Mazetto, samt det alltid osköna, men i Don Juans parti synnerligen olämpliga sönderstyckandet af ett och samma vokalljud i sången, torde så vidt möjligt är böra undvikas. Fru Strandberg är en eldig Zerlina, och hennes uttrycksfulla sång såväl som hennes smakfulla dans i menuetten belönades med välförtjent bifall. Hela operans uppförande hade blifvit om intet till följd af hr Dahlgrens hastiga insjuknande, om icke hr Strandberg, ehuru icke ännu fullkomligt återstäld, benäget åtagit sig Don Octavios parti, hvarom publiken på förhand underrättades genom hr Uddman, som denna afton var särdeles väl disponerad i Leporellos roll. Då talet är om kongl. teatern och Don Juanx, har referenten på sätt och vis deri en dubbel anledning att göra några erinringar vid de ord hr intendenten Cavallius behagat adressera särskilt till honom i sitt svar på den ena af de anmärkningar, som förekommo emot K. teaterdirektionen i detta blads redogörelse för hr Dybecks senaste konsert, om hvilket genmäle både mycket och litet, alltefter som man betraktar saken, vore att säga. Om en konsertgifvare redan flera veckor på förhand annonserar en viss dag för sin konrt, och då, oaktadt denna icke är sedvanlig spektakeldag, det faller teaterdirektionen in itt samtidigt gifva en större lyrisk represenration, så frågas, på hvilkendera sidan rättigheten att tala om nycker befinner sig. Hr intendenten låter oss slutligen veta, att hr Dybecks fosterländska verksamhet är ett, Kongl. teatern ett annat; ja visserligen, liksom slapphet är ett, och ettliberalt understödjande if ett företag 1 fosterländsk syftning ett annat; kraft är ett, och en småaktig maktlystnad ett annat; konseqvens är ett, och en monopoliserande sträfvan ett annat; insnörandet af en konstanstalt i en hop torra, reglementariska föreskrifter samt ett minutiöst och pedantiskt fasthållande vid desamma är ett: att med varmt intresse egna sin verksamhet åt en sådan anstalt, att deri söka ingjuta en frisk och lefvande anda, samt att derinom söka skingra le töcken, som der möjligen kunna förmörka begreppen om konstens id och höga syftemål är ett annat Oo. s. V. Hr intendentens öfriga ordande torde så mycket hellre kunna förbigås med tystnad, då sjelfva hufvudsaken är temligen klar och då i den välvilja, som uttalade sig i H. M. konungens bifallande svar på hr Dybecks första anhållan om biträde af några bland kongl. teaterns lyriska artister vid en blifvande aftonunderhållning med nordisk folkmusik, redan låg en säker borgen, att ejheller framgent något hinder derför vore att från de hållet befara, samt hr Dybeck äfven vid före gående fem konserter, utan alla impedimenta erhållit ett sådant biträde.