Aftonbladet – 19 mars 1858, sida 3

står dock det, att det blifvit rördt upp i gamla få sin tidning, medelklassen och de lägre ständigt folk till speciella undantag från hvad för detsamma varit af gämmalt en allmän regel, skulle han komma att ställa sitt land temligen ensamt in. casu, hurw stora och fTifliga -sympatier. det eljest med all rätt eger inom Europa; beqvämar man sig åter här, som jag ofvan förutsatt väl dock till slut blir en nödvändighet, till att taga: något af sina sommationer, tillbaka, har man icke blott demonstrerat förgäfves, utan — hvad som är värre — gjort sjelfva oumbärligheten och deraf följande anspråk på alldeles extraordinär hänsyn från hela verldens sida till en fråga att diskutera, i stället för till ett axiom, sådant det från början ponerades.. Och i hvad fall som helst, huru allt detta-än må redas, huru mycket man än bör hålla sig öfvertygad om att den franska styrelsen skall göra allt för att förekomma hvarje ytterlighet, huru mycket man alltså eger anledning hoppas att icke för ett alldeles enskilt intresses skull-våra dagar skola komma att upplefva någontingså desperat som en öppen brytning mellan Europas begge mäktigaste och ädlaste folk, återrancuner och att verkligen i hela ställningen mellan Frankrike och Englånd något skeft inträdt, som civilisationens, frihetens och fredens vänner skola få ett nytt och långt arbete med att åter ställa till rätta. : Men jag märker till min förskräckelse, att jag fallit rakt in i den politiska diskursen: Naturam expellas furca, tamen usque recurrit! Det är för dessa herrar officerares skull, hvilka med sina öfversvingliga landstigningsplaner komma alla mina cirklar i oordning och förstöra min digestion! Jag lofvar, att i mitt nästa hålla mig strängare på mattan och inom min speciella art. Innan jag slutar detta bref, vill jag dock, till bevis på den stränghet, hvarmed vederbörande här oaflåtligt hålla tummen på ögat på tidningspressen, anföra — hvad som vore ytterst naturligt om ni förbisett — att Sieclen för några dagar sedan drabbats med förbud emot att vidare säljas på la vöie publique; såsom det här heter. Samma förbud har kort förut drabbat Presse, eller det var, rättare sagdt, ett uttryckligt vilkor för denna tidnings återutgifvande från Januari månad. Man skall närmare förstå hvari detta förbud består, för att inse hvad hård inskränkning deri verkligen ligger för ett franskt blad. Försäljningen på allmänna vägen, på gator, boulevarder, kajer, torg, på teatrarne, vid jernvägsstationerna o. s. v. utgör i. allmänhet:för de franska tidningarne ej blott en väsentlig inkomstkälla, utan äfven, och till och med i ännu högre grad, ett hufvudsakligt medel till deras inflytande. Allmänheten är i Frankrike van att ej behöfva gå mer än två steg för att klasserna, hvilka aldrig abonnera på ett blad, köpa det om qvällen eller morgonen en passant på gatan, på samma gång de köpa för sina fyra sous tobak eller sitt bröd för dagen. De. tidningar, hvilka ega denna rättighet att) säljas sur la voie publique, blifva sålunda naturligtvis de företrädesvis af den stora mängden köpta och lästa, emedan de flesta pe soner icke hålla räkning på hos hvilka bBokhandlare den eller den tidningen eljest. säljes, och arbetaren icke ens har tid att göra en enkom tur, längre eller kortare ur vägeny till ett dylikt salusfälle. Ni skall häraf inse, dels att det ifrågavarande förbudet verkligen är en ganska genomgripande åtgärd emot en tidning härstädes, dels att genom dessa förbud, systematiskt anbragta, vederbörande efterhand skola på ett omärkligt och medelbari sätt göra endast de blad, Som behaga geticral Espintsso till de större massornas tektyr, i brist af an-! nat. Hvarföre Sigcle senast slagits med! denna inskränkning, är allom en gåta, .Det! säges vara för en artikel häromdagen, hvil-! ken jag genomläst och funnit — oskuldsfull : som en bondflicka i en vådevill. Uppriktigt! sagdt, man är-säkerligen alltför naiv, då man l: vid allt dylikt frågar efter något specielt hvarföre; någon vill det så; är ej detta alldeles tillräckligt? faRea 1 Orsini, sjelf tredje, har, som ni vet, vädjat till 1 öfverrätt. Utslag kan icke falla förr än i nästa vecka; detta är efter den vanliga marr schen i dylika mål temligen afgjordt. Icke desto mindre vallfärda hundratals, tusentals menniskor dagligen till fängelseplatsen, för att försäkra. sig om att icke anstalter för exekutionen i-tysthet der göras, Till den grad är man full af misstro till det allra officiellaste. de första dygnen efter assisdomstolens utslag var ifrågavarande plats uppfyld af menniskor både natt och dag, nu höjer mån sig ned att gå litet emellanåt dit och rekögnoscera. Rykten äro i omlopp om att kejsarinnan lagt sig ut för de anklagade, för att få deras straff förmildradt; man hör tilloch med med bestämdhet sägås, att lifssträffet skallls blifva förbytt i transportation o. m. d. Förmodligen innefattar allt detta intet annat än !s unticipationer utan verklig grund. nå UTRIKES. Med södra snällposten i dag, hafva. tidninsar ingått från London af den 11 ParisyBris-ti el och Berlin af den 12, från Hamburg afs len 13 samt från Köpenhamn af den 15 lennes. s DANMARK, Af det med dågens post hitkomna numret DHD Pe ff AA sv AL RR kr