Aftonbladet – 18 mars 1858, sida 3

matiskar skådespelerskorna erhöllo 6000 rdr rmt om året, var det ganska naturligt att primadonnan, som alltid plägar vara ännu bättre honorerad, icke lät sig nöja med mindre än 8000 rdr rmt. Liberaliteten mot mamsell Jacobson ådrog således kongl. teatern en årlig utgift, för endast fyra sujetter, af 9500 rdr rmt mera än samma sujetter hade kosta t året förut. Många af de öfriga sujetterna dröjde icke heller att betinga sig ökade löner, så att hr Cavallius, som vid sitt. anträde till styrelsen om våren 19856 hade förklarat att inga löneförhöjningar skulle komma i fråga, fann sig vid ingången af detta spelår nödsakad, i föl;d af en enda oklok åtgärd, att höja aktörsstatens löner med sammanlagdt omkring 15,900 rdr. Hvar och en vet, att i artistiskt hänseende derpå ingenting är vunnet. Intendenten synes, som ofvan är sagdt, icke ett ögonblick ha tänkt sig möjligheten af att åstadkomma lika goda resultater genom ett klokt ordnandeaf alla tjenster inom teatern, som genom ett simpelt. höjande af lönerna. Det ser alldeles ut som han vid uppgörandet af sitt statsreglerings-förslag skulle hufvudsakligen haft 1 ögonsigte tillfredsställandet af de vid teatern anstäldes naturliga begär att få behålla sina platser med ökade inkomster, i stället för att han borde ha abstraherat från personerna och uteslutande afsett att göra besparingar å kostnaden för materielen och den tallösa tjenstemannastaten, för att kunna desto frikostigare sörja för det intellektuella och artistiska. Sjelfva den ordning, hvari de särskilta utgiftstitlarne följa på hvarandra i intendentens förslag, är något karakteristiskt. Först finner man der teaterns styrelse; derefter dess kansli, materialoch vedförråd, eldsläckningsanstalter och expenser; vidare teaterns kassa och biljettväsende.. Så kommer ändtligen 4:de hufvudtiteln: den litterära afdelningen. Icke ens dernäst följer den artistiska afdelningen, utan dekorering, attributer och belysning; så scenens byrå (regissör, affischering o. d.), och slutligen sångscenen samt; talscenen; hvarefter komma orkestern, baletten, kören och aktörselevskolan. Det är tyvärr icke ensamt denna ordningsföljd af utgiftstitlarne som visar, att teaterstyrelsen sätter kansliet, biljettväsendet, vedförrådet och belysningen framför både den litterära afdelningen och teaterns framtid: elevskolan. Första hufvudstycket eller utgiftstiteln afhandlar teaterns styrelse. Det ser ut som skulle den bestå af: direktören för den ekonomiska förvaltningen, direktören för den sceniska förvaltningen och en ordonnans, men måhända är en sistnämde blott ett bihang. Lönen för ekonomidirektören finner man icke upptagen under denna titel, förmodligen i akt och mening att den utgiftstiteln skall synas desto mindre; men för den sceniske direktören är uppfördt 6000 rdr samt boställe och ved, hvilket sammanräknadt torde vara så godt som 7500 rdr. Vi ha hört och sett många anmärkningar mot att intendenten beräknat så mycket för sin egen person, men anse dessa anmärkningar icke obetingadt befogade. Intendenten har icke uppgjort detta förslag allenast med afseende på sin egen tjenstetid, om hvars större eller mindre varaktighet han icke kan ega någon visshet. Han uppbär för närvarande 6000 rdr, hvilka konungen tillförsäkrat honom, och tyckes icke hafva anledning att i sitt förslag uppföra mindre belopp för blifvende direktörer, än hvad Kongl. Maj:t funnit för godt att gifva honom sjelf. Dessutom var de förra teaterdirektörernas lön — 3000 rdr rgs samt boställe och ved — uppenbart alldeles för knapp. Så länge den med befattningen förenade inkomster var så ringa, kunde den icke bestridas af någon annan än den, som egde enskilt förmögenhet; och kretsen för val af direktör var säledes mera begränsad än den bör blifva, om en anständig lön åtföljer sysslan. (Dock stod det naturligtvis i konungens skön att bevilja en personel förhöjning, såsom H. M:t gjort åt hr Hyltn-Cavallius. Ännu mpligare torde vara att direktörens inkomst på något sätt kunde ställas i samband med det ekonomiska resultatet af hans förvaltning.) En anmärkning deremot; som är lika allmän, men som icke synes oss kunna lika lätt endrifvas, är, att på samma gång direktören fått 3000 rdr förhöjning i sin lön, har han befriat sig från vigtigaste delen af sina åligganden genom att fördela dem på andra, till en del nya tjenster. Hr Hylten-Cavallius engagerade nemligen omedelbart efter sitt förordnande till intendent för den sceniska förvaltningen, hr Torslow för att vara sitt biträde, sin bjelpreda såsom styresman för scenen med 3000 rdrs lön ). En likartad befattning hade blott en gång förut, och då ej mer än en kort tid samt förenad med endast hälften så stor lön, funnits vid kongl. teatern. Såväl hr Schyberg som frih. Bonde hade, oaktadt de sjelfva fått nöja sig med 3009 rdrs lön, icke haft någon styresman för scenen eller intendent för den sceniska förvaltningen till biträde. Vidare har hr H. Cavallius till sitt biträde en litteratör, som sköter en af de vigtigaste grenarne af direktörsbefattningen, nemligen att granska inlemnade pjeser. De närmast föregående teaterstyresmännen hafva jemväl haft: till sitt biträde en litteratör, men det är härvid att märka att denne icke åtnjutit större årligt arfvode än 750 rdr, och att derföre hans biträde bör icke särdeles mycket ha kunnat anlitas, men att ) Hvarmed dock följde förbindelse att uppträda i nås gra roler. Hittils ha dessa varit ytterst få och dertill högst obetydli