Aftonbladet – 18 mars 1858, sida 2

sig inom administrationen och militärväsendet, har Svenska Tidningen för i går ei artikel, uti hvilken, efter behörigt ativändätide af den stående frasen om Aftonbladets ringa inflytande och dess deraf härflytande bitterhet, det värda bladet ger luft åt sitt eget oförlikneligtgoda lynne på ett mycket originelt sätt. Med en finhet och elegans utan like beter det, att Aftonbladet kastar ut sin vredes skålar eller något annat kärl, såsom orena hjon i sin råa ilska bruka,; dess lynne förklaras vara punderjordiskts, dess artikel säges vara mäkta vredsinnad. Himlande och i verklig extas utbryter det värda junkerbladet om Aftonbladets påstående rörande adelns orättmätigt öfvervägande inflytelse: Det är mera än en osanning; det är en fräckhet; det är en grof...... vi söka något anständigt ord. men finna intet, som passar på den oanständiga saken; hvarefter det dock sedermera heter: sedan bladet ljugit. oss fulla (nu kom det rätta ordet ändtligen fram) 0.8 v. Är icke dylikt muntert, fint och ridderligt eller åtminstone junkerligt, så veta vi ingen råd, och vi förmoda att Svenska Tidningens beundrare quänd måme här fått för någon tid sitt lystmäte på bladets polemiska förträffligheter. För att utom all denna kärnfullhet i form ha någonting i sak att anföra, har Svenska Pidningen gjort ett slags öfversigt öfver en del vigtiga och inflytelserika befatttningar, och kommit till det resultat, att af 72 sådana 37 äro besatta med ofrälse och endast 35 med adelsmän. Sv. Tidn. lofvar att fortsätta denna öfversigt, och vi skola icke viså oss sena att följa vår motståndare in på det fält, dit han nu begifvit sig, och som i sanning förtjenar att närmare och grundligt undersökas. Vi vilja blott i förväg beledsaga hvad: han redan yttrat med några korta anmärkningar. Man skulle till en början väl kunna anmärka, att proportionen 37 emot 35 icke är synnerligen talande emot det. faktum, att ett öfvervägande aristokratiskt inflytande eger rum, då proportionen mellan frälse och ofrälse personer, hvilka inträda uti statens tjenst eller förvärfva den derför erforderliga bildning, är himmelsvidt olika: Man finner äfven, att om en jemförelse uppställes mellan de ofrälse och frälse inom de olika embetsmannaoch tjenstegraderna, så stiger för hvarje högre grad proportionen till förmån för de frälse. Härtill kommer en väsentlig olikhet, för hvilken såsom personliga vittnesbörd skulle t. ex. kunna anföras de båda statsråden Wallensteen och frih, af Ugglas. Den förre, ofrälsemannen, har under en lång förtjenstfull embetsmannabana arbetat sig upp ifrån kopistgraden och gjort sig aktad genom sin stora duglighet på de poster han beklädt; den senare har, från att vara en på intet sätt framstående extraordinarie i ett juridiskt verk, hoppat in uti statsrådet, utan att ha ådagalagt några egenskaper, som skulle kunna berättiga ett sådant hopp, och kommer utan tvifvel snart nog att derifrån afgå till en landshöfdingeplats, till hvilken ingen med honom jemnårig ofrälse, vore han ock i besittning af den största skicklighet för en dylik plats, kunde lyfta sina blickar. Men sjelfva Svenska Tidningens sätt att göra öfverslag öfver de inflytelserika befattningarne håller lika litet streck som de resonnementer, hvarmed beräkningarne beledSagas. Då Svenska Tidningen öppnat sin statskalender, har: hon till en början råkat attalldeles hoppa öfver hela hofstaten. Den stora män I af befattningar, nästan uteslutande beklädda af adelsmän, som här förekomma, äro visserligen i sig sjelfva icke särdeles vigtiga för landet, men de äro dock mycket int.ytelserika, emedan deras innehafvare omedelbart omgifva den kongl. familjen ochi denna sin ställning ha ett medel att utöfva ett verksamt inflytande samt att åt alla de samhällsfrågor, i hvilka adelns medlemmar äro närmare intresserade, ge en färg som kan synas dem tjenligast. Dernäst bör anmärkas, att till de mycket vigtiga och inflytelserika befattningarne torde kunna få räknas alla -de diplomatiska. Sammanräknar man de svenskar, som tjenstgöra här hemma i utrikeskabinettet eller vid K. M:ts beskickningar till utrikes makter, så finner man, att de med några få undantag samtoch synnerligen utgöras af adelsmän. Hvad de nuvarande ledamöterna af statsrådet angår, så äro 6 af dem frälse och 4 ofrälse. Svenska Tidningen anmärker; att 2 af :de frälse icke höra till några högadliga familjer; men tror väl Svenska Tidningen att hr Gripenstedt någonsin sknlle, äfven om han, besutit mångfaldigt större fyndighet, talförmåga och talang än han eger, kunnat komma i fråga att bli ledamot af regeringen, om icke han varit adelsman och begagnat sjelfskrifvenhetens rätt för att deltaga i lagstiftandet på riddarhuset? Han skulle i annat fall. i statens, tjenst måhända på sin höjd avancerat från löjtnant till kapten. Hvem vet icke för öfrigt, huru den nuvarande konseljen blifvit från den junkerliga sidan betraktad såsom särdeles plebejisk; Svenska Tidningen har ju sjelf talat om den namnförbättring, som statsrådet Almqvist skulle behöfva, för att någon tid kunna gvarstanha i konseljen sedan. den blifvit mera purifierad i äkta. aristokratisk anda, hvilket senare ju icke så länge lärer låta vänta på sig. Vi måste här afbryta, men skola icke dröja att fortsätta denna vår vidräkning och motANNE aret et RESAN 2558 SO SATSER RASEN ET EAS BE: Ko MARE: ARR ba tr RA SAS ar AE FR ALE DOES SERGE SERNER ESR Rs KE oo