Aftonbladet – 12 mars 1858, sida 3

la såsom lady Sneerwell i denna komedi om sig wf-) sjelf erkänner, att hon isin tidigare ålder så ra i rades af förtalels giftiga tunga, hvarföre hor en I sedan dess icke känt någon större njutning li-Jän då hon kunnat förskaffa andra en like r-I skadad reputation som hennes egen. De sk I verkande motiverna utgöras sålunda onekli. igigen af menskliga passioner, som dagligen förekomma och uppenbara sig i lifvet. n. Men å andra sidan kan icke nekas, at ar I Sheridan i detta stycke ganska bestämdt upp1trädt emot tonen och andan inom salongslifvet i England mot slutet af förra århundradet, att hans stycke icke är blott ett allmänt karaktersoch intrigstycke, utan innebär en från grundsatser utgående kamp mot det då nerrskande tänkesättet och specielt mot det hyckleri, som, på samma gång det lade stor vigt på bibehållande af den yttre sedens orubbade helgd, förintade all verklig sedlighet; Sheridan vågade säga det urartade puritanska samhället samma sanningar, som Moliere kastade i ansigtet på det katolska. Emellertid bör det medgifvas, att de anspelningar, som förefinnas på egendomliga förhållanden från den tiden, äro i originalet mycket få, hvarjemte åtskilliga af dessa yttermera blifvit af öfversättaren utelemnade. På samma gång man derföre måste erkänna den omsorg hr Stjernström användt för att kostymera personalen i detta stycke, och på samma gång man medger det förtjenstfulla i en sann historisk t kostymering, äfvensom att) den understundom i ett lustspel kan bidraga till höjande af den komiska effekten, tro vi dock att det klassiska stycket skulle rönt lika stor framsång, om de resp. sqvallrande damerna icke -T hade haft fullt så snäfva och kuriösa kjortlar, i hvilka man i sanning ej kan undra om det var dem svårt att röra sig ogeneradt. Det skulle vara att onödigt upptaga ett alltd för stort utrymme, om vi företoge oss att här lemna en exposå af styckets innehåll, och det vore så mycket onödigare som vi förmoda, att alla de af hufvudstadens invånare, som ha något intresse för dramatisk konst, sjelfva begagna tillfället att taga stycket i närmare ögonsigte. Genom sitt innehåll och sin upplösning ger stycket en varning åt de skandallystne: det onda, som de vilja åstadkomma, länder till deras egen skada. Lady Sneerwell och Joseph Surface söka genom hvarje-Å handa intriger skilja Maria och Charles, den förra, emedan hon älskar Charles, den senare, emedan han vill komma åt Marias förmögenhet; men det verktyg, som de begagnat och på hvars trohet de litat, bereder deras egen undergång; men icke blott derigenom, utan genom hvarjehanda tillstötande omständigheter, genom en tillfälligheternas lek, som korsar alla beräkningar, framkallas denna utgång. Sålunda yppas Josehps hyckleri genom den händelsen att Charles, sir Peter och Lady Teazle samtidigt inträffa hos Joseph. Och denne bär måhända en dubbel skuld för den olyckliga utgången, hvilket lady Sneerwell också icke underlåter att förebrå honom, derigenom att han inställer sig hos sir Peter i den dubbla afsigten att genom sitt hycklade dygdiga uppförande nedsätta Charles och vinna sir Peters bifall till sin förening med Maria, samt tillika förföra lady Teazle. Sir Peter Teazles roll utföres af hr F. Deland med mycken förtjenst. Med stor komisk kraft, men utan all öfverdrift och allt bemödande att vara rolig, återger han den gamle beskedlige ungkarlen, som har gift sig med en ung anspråkslös flicka från landet, men som, då hon kommer till hufvudstaden, S) genast blir en dame på modet, hvilket ger anledning till häftiga tvister, ur hvilka dock sir Peters godmodiga natår, som icke kan emotstä det minsta vänliga ögonkast, oupphörligt framskymtar. Hr Deland har åt denna roll gifvit en bestämd och konstant individuell färg. Lady Teazles roll spelas af mill Kindal. Uppgiften är ej lätt att återgifva denna qvinna, som från en fattig flicka från landet i hast plifvit en rik mans hustru och i medvetande f sin skönhet och sina talanger vill spela en lame på modet, sluter sig till det fashionabla l. förtalande sällskapet, men slutligen genom obetänksamhet råkar i svårt trångmål och leraf återkallas till förstånd och eftertanke och blir en god hustru. M:ll Kindal förnådde icke att åt denna roll ge någonting arakteristiskt. Man ser denna skådespelerska gerna; hon företer en behaglig personlig-å 7 net och skämmer egentligen aldrig bort en tt ar tt n PR RR RR fa a EA EEE FOS Aj Br roll; men i alla hennes roller framträder emelHe ertid ännu mill Kindal alltför mycket; oakde adt ett aktningsvärdt bemödande, lyckas hon cke åstadkomma en önskvärd förening melan sin egen personlighet och den hon skall lst itergifva. 10 Hr: Pousette återgaf med talang Joseph Surace, den styckets hufvudfigur,i hvilken det soläg iala lifvets lögn, och hyckleri är framstäldt. lig ord, åtbörder och maner framstälde han icke Å 1 la en typ för dessa sköna själar, för hvilka sa ormen, utseendet, teorien, fraserna utgöra allt, ..,. nen för hvilka lifvets verkliga ideala inne, åll — dygd, storhet, mannamod, sjelfuppoffI ing — endast äro toma drömmar, och som hal. mt och rätt så mycket heder och samvete, om fordras för att slingra sig fram i verlden, tan att handgripligt stöta emot, men som i otten af sitt hjerta icke ha någonting annat n kall, inbiten, förhärdad egoism. Utförandet af stycket i sin helhet är myc-. et förtjenstfullt, och de detaljanmärkningar, nan skulle kunna göra, äro af föga vigt med, fseende på ensemblen. Allmänheten är hr tjernström tack skyldig för det han beredt enne tillfälle att se ett så utmärkt stycke så ass väl återgifvet. Vi skulle äfven velat yttra några ord om fversättningen eller bearbetningen, men skna dertill i dag tid och utrymme. UTRIKES.