Aftonbladet – 11 mars 1858, sida 2

Riksståndens afskedshelsningar-, Bland de tal, som i går afton vid askedgs helsningarne vexlades emellan stånden, meddela vi till en början dem som höllos 34 borgare ståndets vägnar af ståndets vice talman. så som i flera afseenden afvikande från den i dessa helsningar vanligen rå:gande; teraligena betydelselösa tonen: Högvälb Till Bldderskape, och Ader,, för vätlber rg ÅN och landtma ;skalk, samt gvälborne och välborne her rar ledamöter af höglofliga ridderskapet oc ) adeln! Efter fulländadt riksmöte, hva 8 ovanli a, längd lenna gången tillräckligt förklar r Pj fl ve kenhet och genomgripande vigt fulla ö pen ut det nu sin sista pligt, då det bonom ör rn deputerade, öfverbringar ea afske dshelsning till medstånden, och först bland dem t 1) höglofliga ri . Fa glofliga ridderskapet och adeln, som i kraft 9; både våra grundlagar och sina minnen innehar g g ningsskiljaktigheter främsta rummet. Fastän mevikliga följder, ) äro fria öfverläggningars oundon anlednin CS ar det för borgareståndet utgjort isigter i till verklig tillfredsställelse, att dess delats 3? serneslandets flera stora angelägenheter ra nde . ridderskapet och adeln. Om åt borgareWRP I blifvit förunnadt försteget i den vigtigaste 0 om, som svenska folkets representationssätt efter a statsskickets införande undergått, den nemligen, som innefattas i detta stånds nya organisation för framtiden, af rikets samtliga ständer vid detta riksmöte beslutad och nu mera till grundlagsbud upphöjd medelst K. M:ts nådiga sanktion, tillåter borgareståndet sig hoppas, att detta dess exempel framdeles ej skall sakna efterföljd. Genom väsentliga, men partielt vidtagna förbättringar i vår ståndsrepresentation kan man småningom, utan skakningari samhället och dess bestående intressen, vinna det mål af ett sant nationelt representationssätt, som länge och högt varit påkalladt af både behofvet och allmänna rösten. At ridderskapet och adeln i främsta rummet, representanter af fäderneslandets försvar, bjuder borgarestandet, egentligen representerande dess indastriella förkofran, nu ett hjertligt och vördsamt farväl, under förhoppning, att de åtgärder, som vid denna riksdag äro beslutade, må lända ett älskadt fosterland till heder och gagn, och under vörånadsfull anhållan, att i höglofliga ridderskapet och adelns ynnest och vänskap få vara inneslutet. Till Presteståndet. Högvördigste hr doktor och erkebiskop, samt hyr ledamöter af det högvördiga presteståndet! Borgareståndet har uppdragit åt oss, sina depnterade, att i afskedets stund för det högvördiga ståndet tolka sin högaktning och sina välönskningar. Vi veta att uppskatta värdet af det högvördiga ståndets samverkan, der begges våra åsigter öfverensstämt, och att bära aktning för den olika öfver-tygelsen då den skilts ifrån vår egen. Handelns och näringarnes representanter skulle illa förstå sina ocktt samhällets intressen, om de förbisåge, att stadga och säkerhet utgöra oeftergifliga vilkor för lofliga berilkningar och för tillgodonjutandet af deras frukter, men de få ej heller förbise den djupa sanningen af skaldens ord, af den store skaldens, som länge tillhörde det högvördiga ståndets illustrationer, och hvars auktoritet här ej lärer vilja jäfvas: Evigt kan ej bli det gamla, Ej kan vanans nötta lexa