Aftonbladet – 10 mars 1858, sida 2

Om någonsin uttrycket, att en fråga förekommit, till afgörande i riksdagens sista. simmas sista minut varit bokstafligen sant; så har väl detta varit händelsen med banko-: atskottets förslag om bemyndigande för bankofullmäktige att, om de så finna för godt, besagna statslånefondens tillgångar för uppköp if de vid detta låns upptagande utfärdade bligationr. Vi nämde i går, att utskottets förslag blifvit bifallet af presteoch bondeänden, men afslaget af borgareståndet. Förslagets öde berodde således derpå, om det skulle hinna att af adeln afgöras och, isålant fall, hvad beslut detta stånd skulle i ämaet fatta. Adelns plenum började kl. 10 och redan kl. 11 borde ständerna befinna sig i Storkyrkan för att afhöra riksdagspredikan. Man hade således jemt en timma på sig för frågans behandling, som också ganska riktigt tog hela denna tid i anspråk, och till och med fördröjde ridderskapet och adelns ankomst till kyrkan något utöfver det bestämda klockslaget. Om bankoutskottets förslag uppstod nemligen en temligen liflig debatt, och en votering måste slutligen skilja mellan de olika meningarne. Emot utskottets förslag uppträdde hrr Hjerta, Åkermån och Dalman; för detsamma åter frihrr A. C. Raab och R. Cederström samt hrr Stjernsvärd, Gripenstedt och Mannerskantz. Hr Hjerta erinrade om det i borgareståndet anförda skäl, att ett beslut sådant som detföreslägna skulle st-gra kursen å obligationerna i Hamburg, och anmärkte, att det visserligen kan hvändås att fullmäktige i sådant fall väl ej lära köpa dessa obligationer; :men tålåren fn TT TT RR