Aftonbladet – 10 mars 1858, sida 2

min eftertanka, och jag slår er till golfvet; såsom jag gjorde med hönoni. — Liberalt! — jag förstår det ordet. Han vill uppväga sitt nedriga uppförande med guld; vill locka min syster — min ädla och oskyldiga syster — att deltaga i hans föraktliga handlingssätt genom att emottaga pengar; pengar för hvad som är öfver allt pris — hedern. Hon skulle derigenom göra sig nästan lika föraktlig som den, hvilken erbjuder dem, eller hans gemena budbärare. ; Det var måhända första gången under sitt syndiga lif Roderick Hastings hörde sig sjelf tecknas på ett så obestridligen sannt och kraftfullt språk, men det var långt ifrån hans önskan att råka i strid med Sam, i hvilken han hade allt att förlora — oberäknadt den offentliga skandalen. Tvisten var baronetens, och han hade icke den ringaste böjelse att utföra den för honom, en slutsatts hvartill han i icke ringa mån kom vid betraktande af den. upprotade brodrens kraftfulla och muskulösa gestalt. Skall jag då förstå det så, sir, att sir Mark Raymonds verkligen frikostiga anbud förkastas 2 Med afsky och förakt, svarade Sam. Han har två vägar öppna för sig; den första är att så mycket i hans makt står försona det infama bedrägeriet genom ett giftermål. Roderick höjde på axlarne och log med förakt, liksom det legat något otillbörligt i ett sådant förslag. Den andra, fortfor Sam, och rodnade ljupt, är att sätta ut tid och plats. Ni förstår mig. i Fullkomligt, svarade budbäraren, men ni kan väl ej begära, att jag skall framföra ett sådant ärende?,