Aftonbladet – 10 mars 1858, sida 2

del lottegare förordade bemyndigandet. Enär vid tillfället upplystes, att bankens penningeställning nu befann sig på den gynsamma punkt, att en normal rörelse inträdt och ansågs kunna underhållas, var denna liberalitet å lottegarnes sida så mycket aktningsvärdare, som de dermed visade sig sinnade, att, äfven med den säkra utsigten om minskad vinst, än ytterligare sätta banken i tillfälle att gagna den trafikerande allmänheten medelst meddelandet af lån mot. lägre ränta än banken sjelf måste erlägga. Samma direktion blef enhälligt återvald, bestående af majoren, kammärherren och riddaren friherre A. Mannerheim. landskamreraren C.J. Sundberg; rektor N. Carlen, handlanden S: A. Kihlbaum och -handlanden S. Blixt, till hvilkas suppleanter utsågos fabrikören N. E.: Kihlbom, f. i fiksdagsfullmäktigen J. Andersson på Åsen och hofsekreteråren H. Lindenerona. (Mar. Veck.) — Handelsoch ekonomikollegium har i går medelst utgifne utslåg bifallit följande burskapsansökningar: perukmakaregesällen J. A. Sundbergs å perukmakeriyrket, bagaregesällerne J. H. Stöhmers och C. P. Urboms å bagerihandteringen, samt f. bokbindaremästaren i Enköping OC. J. Österbergs om burskapets förflyttande hit till staden. — Uppgift till svenska läkaresällskapets protokoll, tisdagen den 9 Mars 1858, rörande sjukligheten i hufvudstaden under förflutna vecka : Sjukligheten ökad. Allmännast hafva förekommit: katarrer, lunginflammationer och halsflusser; dernäst: frossor, diarreer och reumatismer; mindre allmänt: gastriska och nervösa febrar, skarlakansfeber, koppor och kikhosta; spridda fall af ros och rash; ett fall af hjerninflammation. På serafimerlasarettet: sjukantalet för dagen 300, hvaraf 172 på afdelningen för invärtes sjuka; inkomneunder veckan: lunginflammation, nervfebrar, gamla frossor och kroniska sjukdomar. På garnisonssjukhuset: sjukantalet för dagen I71, hvaraf 92 på afdelningen för invärtes sjuka; inkomne under veckan: Katarrer och frössor. På provisoriska sjukhuset: sjukantalet vid veckans slät 173, hvaraf 111 invärtes sjuka, af hvilka 21 hade koppor. På barnhuset: Katarrer och pleuresier. På barnsjukhuset: sjukantalet för dagen 36; inkomiåe under veckan: kroniska sjukdomar. På diakonissssjukhuset: sjukantalet 20; inkomne: akuta reumatismör och ett fall af hjernskakning. På Stockholms stads och läns kurhus: sjukantalet för dagen 157, -hvåraf 137 från staden, 20 från länet. Bland de fattig: katarrer, lunginflammationer, gastriskå och nervösa febrar, frossor, reumatismer, koppor, kikhosta och skarlakansfeber. I fängelserna: fall af frossa, gastrisk feber och diarre. — Rörande folkskolan i Norge reddelar Göteborgs Handelstidning följande utdräg utur bref från en svensk skolman, som under sistlidne sommar besökte Norge, i särskilt afsigt att taga någon kännedom om detta lands folkundervisning : Det var min afsigt att i Norge taga kännedom om folkskolan. Tiden var dock ogynsam; ty ingen enda skola var i verksamhet, utom en eller annan privåt i städerna. Emellertid gjörde jag mig, så godt sig göra lät, genom samtal med bönder, skollärare, prester och andra, underrättad om ställningar och förhållanden, och jag kunde efter allt detta göra mig det tillförlitliga omdömet, att norska folkskolan innehar en i allmänhet lägre ståndpunkt än den svenska och att undervisningen och inspektionen der bedrifvas lika likgiltigt (om icke mera) som i Svergö. Metoden är den bell-lancasterska: tabeller och läsecirklär. Trånga och dåliga skolhus. Skolorna äro af 2 slag: fasta skolor och omgångsskolor. En Lovaf 1827, med ändringar och tillägg 1854, bestämmer att minst en fast skola skall inrättas i hvarje Prästegjeld eller större distrikt. Meningen är, att till den skola komma barn från Prestegjeldets öfriga skolor (omgångsskolorna). Den fasta sko!an är alltid förlagd i hufvudeller moderförsamlingen, men utöfvar ingen kontroll öfver de andra skolorna. Egentliga ändamålet med de fasta skolorna är att bibringa en högre undervisning, men det stannar vanligtvis vid ett temligen begränsadt minimum. Med undantag af de närboende komma högst få elever dit. Omgångsskolorna åter motsvara våra ambulatoriska. En sådan skall finnas i HvarjeS gn. Men som en sådan skolas distrikt ofta är rätt digert tillskuret, inträffar mångenstädes att hvarje läslag återfår. sin skola på 14 dagar hvartannat eller tredje år. Det kan man kalla en ändamålsenlig organisation! När nu härtill kommer, att en liten, rökig stuga fullproppas med barn, emedan äfven läslagen åtminstone i många trakter äro ganska stora, så är lät att tänka sig undervisningens halt. Norrmännen sjelfva inse att deras skolor icke äro bra; och de vilja gerna ha reda på Sverges, emedan de anse dem såsom någonting förträffligt i förhållande till. deras; de åstunda förbättringar,. men ha ännu icke funnit sättet och ej heller tillräckligt deltagande från folkets sida. De förståndigare bönderna taläde dock med mycken misselåtenhet om dö närvarande skolornas ringa tenst, och de sökte en god del af orsaken hos prester och lärare. — Ykollärarnes liner äro ungefär desamma som våra i Sverge. Ekonomiskt bekymmer hämmar äfven der undervisningen och nitet: Norges semicvarier äro i min tanke bättre organiserade än de svenska. De äro alltid förlagda på landet och så ordnade, att eleverna erhålla fria boningsrum och mat, till bestämdt af direktionen och direktor faststäldt pris. Vid hvarje seminarium är antagen en ekonom, som ombesörjer kosthållningen. Det enda som jag ville anmärka, är att 10 personer ligga i samma rum, och jag fann i deras sofrum icke den snygghet, som vore så önsklig och nödvändig. Till arbetsrum ha de .lärosalarne. Således kan eleven ej påräkna att få vara ensam och i tysthet sköta sina studier. Ett större utrymme skulle jag anse vara behöfligt och ville gerna rösta för att 2 elever fingo ett ram tillhopa. Då tror jag studierna skulle gå bättre. Förste läraren vid hvätje seminarium är pastor i församlingen; som gifver undervisningen i religion och pexdägogik. Två andra lärare sköta den. öfriga undervisningen. — Många elever -komma till sem. och bli skollärare i 7 år, för att undslippa den militära tjenstgöringen. Lagen har ett sådant städgans de, att den som varit skollärare i 7 år är: befriad från all krigstjenst.. På ett sådant stadgände kän ej skolan vinna särdeles mycket. Lunds universitet. 24 oc En korrespondent från Lund till Snällposten ger följand2 skildring af den i åkademiska föreningen derstädes den 26 Februari firade sekulärfesten till minhe af freden i Roeskilde den 26 Februari 1658: De närvarandes antal, blandadt åf akademiska lä, råre och studenter, uppgick till nära 100. Anrättningen och allt hvad till tillställningens yttre hörde var högst anspråkslöst; storheten af de minnen man firade, gjorde den dock ingalunda mindre; högtidlig än någon fest af mera storartadt slag. Med dessa hade den dock. naturligtvis gemensamt det; att den vår fullkomligt svensk. utan att mad derföra rånat