— Vid assistanskontoret ha ifrån och med den 2 till och med den 8 dennes utgifvits 2712 lån med 19,322 rdr 50 öre och inbetalts 2,036 lån med 15,688 rdr rmt. — Med anledning af den pågående insamlingen för framlidne komminister Strandells familj, gör Jönköpingsbladet följande reflexioner öfver det lägre presterskapets ställning: Det är nämdt, ätt kongl. familjens medlemmar skänkt gåfvor åt enka och barn efter aflidne komminister Strandell i Gestrikland; men anledningen kom icke med detsamma att uppgifvas. Nämde Strandell hade af bekymmer öfver sina små omständigheter — han hade att med 360 rdrs inkomst försörja en äldrig svärmoder, en sjuklig hustru och fem barn, deraf 2 fåniga, stumma och vanföra — blifvit sinnesrubbad och aflidit på Söderhamns lasarett med i dödsstunden återkommen sans, hvarunder han anbefalde sina efterlemnade åt Guds och menniskors förbarmande. — Se der ett förhållande, hvartill motstycken ty värr icke saknas bland -de . lägre tjenste-: männen, så väl verldsliga som andliga. Om innevarande slösande riksåag uppoffrat statens medel till afhjelpande af dylika missförhållanden, hvem hade då kunnat klaga öfver den ökade budgeten! Men dertill hade icke behöfts så många millioner, som till att rikta de förut ganska försvarligt aflönade. Under det statens högre embetsmän fått 25å50, hafva de lägre fått 10 å 15 procents förhöjning; kyrkans tjenare äro alls icke nämda, med dem anser sig staten väl icke hafva att skaffa, ehuru inom det området måhända mer än något annat en rättvisare lönefördelning vore påkallad. Om lönen skall vara -ersättning för åstadkommet gagn; så är lätt afgjordt hvilkendera som borde hafva större lön, en komminister eller en biskop, ty obestridligen uträttar den törre vida mer till den kristna församlingens upp-I byggelse än den senare, och märk väl! på detta område. är äfven ansvaret snarare större hos den förre än hos den senare. Men äfven utan att resonnera så radikalt, oaktadt deri alls icke ligger något orätt, måste medgifvas att det ej allenåst är i högsta grad oformligt, att just bland kyrkans tjenare den-största vpjemnhet i inkomster skall ega rum, utan .det är ock lika mycket förderfligt för dem sjelfva och den höga sak de tjena, enär-så väl den ena: som denandra ytterligheten — hvilka -här som dlltid mötas — drager deras sinne från dess rätta verkningskrets till det verldsliga; den ene kan lika litet motstå begärens lockelser, söm deh andre behofvens oafvisliga kraf. Här om någonsin vore åt alla en löneinkomst, ej stor nog att nära fåfänga lustar, men tillräcklig att befria från tryckande näringsbekymmer, .på.sin plats. —— Lunds. universitet. Den 20 Febr. försvarade filos. kandidaten August Zacharias Collin sin för filosofiska graden utgifna afhandling: sFramställning af de oika åsigterna om organiska kroppars sammansättningsart (66 sid. 8:0). Consistorium academicum har genom beslut af d. 17 Febr. förelagt sökanderna till lediga anatomie prosektorsbefattningen att inom d n 15 nästkommande Maj sin skicklighet genom lärdomsprof ådagalägga. Summa dag har consistorium academ. i fråga om förslag till den lediga adjunkturen i teoretisk . och praktisk medicin icke funnit någon af sökanderna kunna å detsamma uppföras. — Svenska Tidningen upprepar sitt påstående, att det är alldeles oförenligt med vårt statsskick att låta bondeståndet sjelft välja sin sekreterare. Såsom stöd för detta påstående åberopas nu de attributer grundlagen tillagt nämde sekreterare, att han kan. ingripa i sjelfva.-föredragningeu, genom att gifva goda råd och upplysningar, göra påminnelser om det som strider mot grundlagarne o. s, Vv. Men denna egenskap af en ståndets rådgifvare och hjelpreda blir ju alls icke borttagen derigenom att sekreteraren nämnes af ståndet i stället för af regeringsmakten. Så står frågan; den rörer endast borttagandet eller qvarståendet af det missförhållände, att ett stånd, som har makt och myndighet att fatta beslut i de vigtigaste riksangelägenheter, icke skall anses moget att välja sin egen rådgifvare i afseende på den formella behandlingen, ett missförhållande så groft, att icke en gång sådana högtories, som friherre C. O. Palmstjerna och grefve Henning Hamilton, ansett-sig kunna oftentligen försvara detsamma, om de än, enligt hvad Svenska tidningen nu ganska öppet antyder, varit nog macchiavellistiska att låta förslaget gå igenom endast i medvetandet och förhoppningen om, att de derigenom skulle framkalla en vägrad sanktion från regeringsmaktens sida mot ett af alla fyra stånden fattat beslut, en kraftyttring, som man ansåg vara önsklig., och behöflig. När Svenska Tidningen, för att bevisa, att bondeståndet är omoget att välja sin sekreterare, åberopar ståndets beteende i bränvinsfrågan vid förra och i fråga om en propositionsvägran vid denna riksdag, så torde man kunna såsom motstycke uppställa ridderskapets och adelns Beteenden vid mångfaldiga tillfällen, t; ex. senast uti jernvägsfrågan, och dervid fråga, om Svenska Tidningeti uppriktigt derur vill dra den könseqvensen, att adeln icke är mogen att tillsätta sin sekreterare, för att icke tala om besättandet af ordförandeplåtserna i utskotten; hos barikens och riksgäldskontorets fullmäktige :o. s. v. Hvad våda det skulle :kunna innebära, att bondeståndet till sin. sekreterare kallade den; som åtnjötef ståndets förtroende, och: hvilken större stäkerhet vinnes för ståndet genom en kungåvald sådan, är svårt att fatta för vanligt menniskoförstånd, Skulle, såsom Seaenska, Tidningen påstår, vår grundlags anda. fordra, att hvarje förslag om en reform i denna syftning faller, då veta vi sannerligen icke, huru man skall kunna tänka på något slags reform; i våra grundlagar; då skulle vi ju i sanning vara dömda till ett rent af kinesiskt stillastående. Påståendet, att hvarje förståndig ledamot. af. bondeståndet säkerligen icke önskar denna förändring, tillhör den klass af uppgifter, som äro i: stort behof af bekräftelse, eller rättare sagdt, som äro så uppenbarligen falska, att det aldrig kan komma i fråga att anföra någonting. till stöd ens för deras sanmolikhet. , — Vi hafva redan omnämnt, att hr Ehrenhoff i riksdagens sista stund väckt förslag om dödande af det i Hamburg upptagnastatslånet, samt att bankoutskottet väl afstyrkt denna motion, såsom vittnande om. ett vankelmod och ovarsamhet i företag, som kunde kasta skugga på svenska staten, men deremot bifallit ett annat inom utskottet väckt förslag, att, derest det visar sig att större eller mindre del af statslånefondens tillgångar sale anRnduan fö Åt md etanol NV.