Aftonbladet – 4 mars 1858, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. Den kejserliga regimen i Frankrike. Dailj Ncws pariserkorrespondent berättar som någonting komiskt, att på polisens befallning betjeningen i de franska läskabinetten icke mer får underrätta läsarn: om hvilka utländska tidningar som blifvit tagna : beslag. På senare tiden var det nemligen vanligt att hvarje engelsinan, som inträdde i ett läskabinett alltid först vände sig till det vid kontorsbordet sittande fruntimret med den frågan: Hvilka tidningar hafva i dag blifvit borttagna? Då matsedeln med hvarje dag började innehålla allt flera rätter son icke voro att tillgå, och en uppräkning af dem vit kontorsbordet ofta gaf anledning till åtskilliga ohe mula anmärkningar, förordnade slutligen polisen at man på frågor, sådana som den ofvanstående, hel enkelt skulle saara: Jag vet icke. Ni torde vara god och sjelf på läsbordet söka hvad ni önskar. Under en af de senaste veckorna gafs det dagar då man trots allt sökande, icke kunde finna några andra tidningar från England än Morning Post och Chronicle. o— Från Lemberg i Galizien berättar tidningen Czas för den 14:e följande förfärliga tilldragelse: En upprörande olyckshändelse egde för några dagar sedan rum härstädes. En fabrikant, som sysselsätter sig med beredande af camphin, egde i Krakauer-förstaden ett källarhvalf, hvari förvarades en stor mängd af nämde fluidum. Sistliden fredag kom hans hustru, med hvilken han helt nyligen blifvit gift och som endast var sjutton år gammal, körande fram till hvalfvet, i sällskap med en femtonårig syster, och lät aflassa ett fat med camphin. Fatet blef läck och en del af innehållet flöt ut på gatan. Kort derpå kom en bonde, som, då han såg det flytande ämnet; frågade en närstående person, hvad det vore, hvarpå denne, för att öfvertyga honom om vätskans brännbarhet, tog en tändsticka ur fickan och antände camphinen. Lågan spred sig genast in i hvalfvet och fattade i kläderna på den unga frun, som fåfängt sökte qväfva den med fötterna. Då man skyndade till för att bära henne ut, var hon redan illa bränd och uppgaf andan följande natt. Hvalfvet blef hastigt tillslutet på alla sidor, hvarigenom man lyckades qväfva elden. Men ingen visste någonting om den unga fruns syster, hvilken dock efteråt befanns hafva omkommit genom qväfning. Fabrikanten sjelf, som kommit för sent till sin hustrus räddning, förlorade samma dag förståndet. — Pokorale. (Trogen afskrift.) Grattulatjon till Folkoch Skolläraren H. U. Tholsson på dess Födelsedag den 13 Majus 1849. Med anledning af de glada stunder Jag ständigt haft vid Tholsson i dess närvarande tillfällen, och som den sanna menniskokärleken alltid skall utrinna utan återvändo, allt ifrån lifvets första jusning till dödens sista bortgång, så fattar jag nu pennan i dän ädla afsikten att efter mett välmenta förstånd uttrycke mind jertliga tillgifvenhets betygelser för Tholssons lycka och framgång här på jorden och salighet i efvigheten. Just nu i detta ögonblick är Tholsson född ht till värden med anledning deraf sänder jag en liten urnyckel såsom en välment födelsedags skänk. En liten gåfva o! att lyckönskan och tacksamheten liknade den. Ibland lifvets märkvärdigheter äro lifvets födelsedagar de som man bör gifva större uppmärksamhetter och större tacksamhetter. Eller hvad säger Tholsson om dem neml. att i trohet räcka handen åt en skön och dygdig Jungfru förenad med alla naturliga och sköna behag. O! må ingen blygd fördunkla dagens nöjen. Tecknar med vänskap A. M:son. Håbohls Stom d. 12 Maj 1849. P. S. Salmboken har pigan återfunnit. — D. S. or——OKREEEE—