Aftonbladet – 2 mars 1858, sida 3

äldrars — vi mena fäders; mödrarne förlora sällan sin vaksamhet — det gifves ej något sätt att, förblinda dem:— de; hafva. sitt ere hjertas erfarenhet till skydd. . Den gifna förmaningen gjorde. olyckligtvis en motsatt verkan emot ? n åsyftade, och väckte hopp, i stället att qväfva det. Marion tycktes: att allt var bättre än likgiltighet, och hon beslöt att. på balen sätta Dicks tillgifvenhet på prof: Hon hade väl icke det ringaste begrepp hur hon skulle. vinna sin önskan, men hoppades att. någon tillfällighet skulle vara henne behjelplig dermed. Aftonen kom slutligen. Det var Marions första bal och aldrig hade hon Varit mera skön. Dick såg på henne med innerlig förtjusning, der han från ett afsides hörn i salongen betraktade henne, stödd på sin stolta och lyckliga fars arm; då dennes öga föll på Dick, vinkade han honom till sig. Huri, sade den gamle vänlige herrn, då hvarje, sprätt irummet: säger mitt barn artigheter; är du stum. å Tystnad, svarade ynglingen rodnande, är ibland det bäst passande: och: mest välkomna uttrycket af våra känslor. Marion rodnåde; hon trodde sig förstå honom. Sir Mark, Raymond; närmåde sig, åtföljd af Roderick, som han presenterade för sin förmyndareoch dennes dotter; Miss Atkins. som stått och tålat med enaf mr Barnards kompanjoner, med ryggen vänd åt de ofvanBtndes vände sig hastigt om, då hon hörde hans namn, och betraktade honom länge och uppmärksamt. Det låg någonting vildt ihennes blick, som hon med all sin sjelfbeherskning ej kunde återhålla. Dick var den ende som märkte. hennes. upprörda sinnesstämning, gick till henne och bjöd Kenne sin arm; han gömde si trofast minne all hennes vänlighet möt honom; dåhan först blef en medlem af