Aftonbladet – 2 mars 1858, sida 3

BSARITREVI SC NGTRSAHGUR itskildes ståndet VJEUD UCI -DULIVIL BUOUKRKAUGT, Om den nya stängselstadgan. Med anledning deraf, att från flera håll ovisshet och tvifvelsmål försports i afseende på rätta tillämpningen af den nya stängselstadgan, har en aktad dedamot aflagutskottet tillstält oss följande utredning af densamma. Då från åtskilliga landsorter underrättelser ingått lerom att olika meningar uppkommit om rätta förståndet af 14 i Kongl. Maj:ts nyss utfärdade förordning om egors fredande emot skada af annans hemdjur samt om stängselskyldighet, och flera riksdagsmän erhållit. uppmaning att redogöra för stänler uppfattning af denna , torde det vara en pligt för hvar och en, som deltagit i behandlingen af denna fråga, att söka densamma utreda. Då 3 5 i nya förordningen innehåller att endast de, som i egoskilnad hvarandra möta, sköla hålla stängseln i denna skilnad; men enligt gamla stängselstadgan mången hållit bägnaden på aflägsna håll emellan andras egolotter, följer häraf att sistnämda skyldighet enligt nya förordningen kommer att upphöra, och att man befrias från framtida underhållet af de hägnader, som ej stå i egoskilnaden mot granne. Fråga har då uppkommit dels om tiden när denna skyldighet upphör, dels huruvida de, hvilka sålunda sinna befrielse från underhållet af hägnader, som ej stå i deras råskilnader, äro berättigade att dem börttaga, derest icke nöjaktig ersättning för dem lemnas, och dels om dylika hägnader, derest de ej få borttagas, böra aflemnas i fredgilt skick eller i det stånd de befinnas. För att kunna rätt besvara dessa frågor torde böra tillses, huru det omtvistade stadgandet i 14 5 utbildat sig och tillkommit. Lagkomiten, som äfven antagit hälftenprincipen ör stängselskyldighetens utgörande, yttrar angående fvergången från den gamla till den föreslagna nya agen, i sina motiver: Om komitens förslag i afseende på sjelfva stängselgrunden en gång antages till lag, blir det nödigt att stadga, det alla äldre hägnadsdelningar skola rättas efter denna grund, emedan den likhet i rättigheter och skyldigheter, som med förslaget åsyftas, eljest skulle för de flesta fall gå förlorad; men för att göra denna rubbning så litet känbar, som möjligt, kan det tillika föreskrifvas, att hägnaderna, i det skick de då befinnas, skola delas till underhållning efter nya grunden och att den, som förut haft mera att hålla, ej må borttaga ett sådant öfverloppsstycke. Detta är en jemkning, som ej har oskäl med sig och som ganska mycket skall lätta verkställigheten af lagen; men stadgandet härom har ej bordt i sjelfva lagförslaget intagas, utan hörer, såsom blott egande en temporär verkan, tillden författning, hvarigenom lagen sättes i utöfning. Man finner häraf att lagkomitåns mening varit, att den nya lagen skulle inom någon kort bestämd tid träda i verkställighet på en gång inom alla skifteslag och att en allmän delning af hägnadsskyldigheten efter nya grunder dessförinnan skulle ega rum. Lagberedningen deremot, som ansåg den nya lagen endast successive böra tillämpas när förändring från den gamla till den nya grunden af delegare i stängsellag påkallades, intog i sjelfva lagen,i 5 kap. B.B. af förslaget till ny civillag, en t, den 16, af följande lydelse: Är hägnad upprättad efter de grunder, som för stängselskyldigheten förut gällande varit, och sker efter denna lag ny delning, hvarigenom sådan skyldighet förändras, då skall den, som minskning deri njuter, utan betalning afstå hvad af hans hägnad på dens lott faller, hvari stängselskyldighet ökas; och hålle denne den sålunda öfvertagna hägnaden, sedan den blifvit af den andra i giltigt stånd satt. Och motiverar beredningen stadgandet på följande sätt: Beredningen har trott fördelen af en för framtiden medgifven nedsättning i förut åliggande stängsel skyldighet ej böra ökas genom särskild ersättning för den hägnad, någon efter äldre lag uppfört utöfver hvad han, efter den i nya lagen faststälde grund, blifver skyldig att hålla och den han således vid stängselns fördelning efter denna grund kommer att till annan aflemna. Då denna hägnads uppförande och underhållande varit hans pligt ända till dess stängseln efter den nya grunden fördelas, är föga tänkbart, att ersättning för något till denna pligts fullgörande användt arbete kan sättas i fråga. Det som med mera fog kande yrkas, vore, att då stängselämnena före verkställandet af den nya delningen voro hans egendom, och icke tyckas genom denna förändring hafva kunnat förlora sådan egenskap, det på hans godtfinnande hör ankomma att dessa ämnen borttaga, eller på vilkor, dem han sjelf bestämmer, åt grannen öfverlåta. Då ämnena emellertid en gång blifvit för hans och srannens gemensamma nytta efter lagens föreskrift fästade vid visst ställe, samt, i fall den gamla stängseldelningen blifvit bibehållen, icke kunnat af honom vorttagas, utan att med andra ersättas, och då en rättvisare . fördelning af stängseln bör kunna verkställas. utan alternativet af en Omedelbart. följande omstängning af hvarje sträcka, hvarmed,en grannes stängselskyldighet ökas och en annans minskas, eller af dryga utgifter för befrielse från en så onödig uppoffring af arbete och materialier, har beredningen ansett skäligt, att den, som före den nya delningen, varit skyldig att underhålla mer hägnad än honom derefter kommer att åligga, till:den, hvars stängselskyldighet ökas, utad ersättning afstår öfverloppsstycket och jemyäl, om brist deri finnes, bättrar den. En ledamot af beredningen, då varande revisionssekreteraren, numera herr justitiestatsministern Gönher, som bland annat fann den antagna hälfteoprinipen ej hafva blifvit fullständigt genomförd vid förlelningen af hägnad emellan byar, derom 8 i beredningens förslag innehåller bestämmelser, afgaf i reservation särskilt förslag till lydelse af ofvannämde apitel, uti hvilket 10 har detta innehåll: