Aftonbladet – 2 mars 1858, sida 2

följd af uteblifna svar, beträffande ämnen, som med. hans egentliga läroämnen. hafva föga eller ingen gemenskap, och ieke så sällan imroberat derföre, att han ej funnit sin egen uttryckt, eller någon af honom sjelf uppgjor! indelning e. d. tillfredsställande registrer.:i. En viss ensidighet och ett småaktigt nageliarande, som stundom vid hans tentamina förekomma, med förbiseende af tentandensinsigter i det egentliga af ämnet, hafva sålunda icke sällan gjort hans omdöme orättvist. Af 26. som nu senast ämnat taga juridisk examen, påstås 235 ha blifvit dels underkände, dels af professorns godtyckliga och häftiga framfart afskräckta. Med anledning af dessa bedröfliga förhållanden vid en af våra högsta bildningsanstalter gör en författare i dågens nummer af Stockholms Dagblad följande sanna anmärkningar, hvari det är oss ett nöje attinstämma: Vi vilja hoppas, och taga till och med för afgjordt att mycket i detta är öfverdnfvet. Emellertid är det i högsta måtto beklagligt, att en så utomordentlig bitterhet mellan en lärare och studenterna skall vara rådande vid ett af våra universiteter. Det är en mer än sur frukt i den skörd, som fäderneslandet så gerna önskade få inberga af sina högsta läroanstalter. En professorlig inbilsk sjelfmyndighet, och midtemot denna ett ungdomligt högröstadt trots, skulle dock erhålla sin kapson om universitetsinrättningen vore förlagd i hufvudstaden under kontroll af ett sjelfmyndigt offentligt medvetande, och å-ömse sidor skulle lusten snart förgå att spela den simplaste af alla rolert — småtyrannens. — — För någon tid sedan lärer lagoch ekonomiutskottet, i anledning af en utaf biskop Björck väckt motion, beslutat tillstyrka rikets ständer den förändring i författningarne angående prestmöten, att församlingarnes kyrkoråd må ega att till dessa möten skicka omud, för att deltaga i mötets förhandlingar, med undantag af dem, som röra presterskapets enskilta angelägenheter. Emellertid har inuu icke något betänkande härom till stänlerna inkommit, och presterskapet kan såleles hoppas att för denna gången undgå det intrång från lekmännens sida, hvarmed berör1e förslag hotade. Det är utskottets ordföande som i sin maktfullkomlighet ansett tillständigt att, sedan beslutet var fattadt, uppehålla ärendets vidare behandling, så att det icke kan hinna afgöras före riksdagens afblåsande. Det hade eljest icke varit för mycket 5egärdt, om lagutskottet och dermed sammansatta ekonomiutskottet, hvilka begge hafva den lyckan att ega grefve Sparre till ordföande, hade, då åtskilliga motioner, som icke allit grefven. på läppen, blifvit alldeles undanskjutna, åtminstone förhjelpt de afgjorda till slutlig behandling. Men äfven detta måttliga anspråk på en utskottsordförande synes vara för stort, då det gäller den, som fått vanan att göra hvad han vill. — Sedan några dagar hafva härstädes förberedande åtgärder varit vidtagna för bildande af en Köpmannaförening, som skulle hafva för ändamål att åstadkomma samband mellan hufvudstadens varuförsäljare, för att dymedelst söka tillvägabringa ett bättre ordnadt kreditväsende, och såväl afböja och minska förluster vid varors försäljning på tid, som äfven vid inträffande konkurser vidtaga remensamma åtgärder och medelst gemenmt utsedda ombud låta noga följa och granska de gäldbundna boens utredning och förvaltning. I går afton var ett sammanträde föranstaltadt på lilla börssalen med dent som intresserade sig för ifrågavaraude förening, som dervid definitift konstituerade sig genom antagandet af stadgar och val af styrelse. De föreningens medlemmar, som, inom den affirsgren de tillhöra, biträdt öfverenskommelser angående tiden för lemnad kredit eller undra vilkor för densamma, förpligta sig ytterligare genom inträdet i denna förening till samvetsgrannt, orubbligt iakttagande af sådana aftal. Beskaffenheten af föreningens tillämnade verksamhet skönjes för öfrigt bäst af den för dess styrelse uppgjorda instruktion, som innefattas i 3 af stadgarne, hvilken har följande lydelse: Styrelsen, hvars ledamöter på lämpligaste sätt förlela göromålen sig emellan, åligger: a) att vaka deröfver, att föreningens ändamål vinaes, samt att de beslut, dem föreningen fattar, beordras till skyndsam verkställighet; b) att konstituera en centralbyrå i Stockholm, der n kamererare dagligen på bestämda tider är tillstäles för meddelande af de upplysningar föreningens nedlemmar kunna önska, och som förer föreningens korrespondens, böcker och räkenskaper, samt matrikel öfver dess medlemmar; eo) att antaga ett skickligt juridiskt ombud, som rörer protokoll vid föreningens och styrelsens samnankomster, uppsätter alla juridiska handlingar, dem styrelsen aflåter, och som vissa tider i veckan uti vöreningens byrå meddelar upplysningar och råd af juridisk natur; åliggande det detta ombud attutöfva den granskning af konkursers behandling vid dömstolar och af. gäldbundna boeös förvaltning af gode män och sysslomän, som 1 föreskrifver, samt ändtligen att, vid tillfällen, då hans biträde påkallas, uppträda som föreningens fullmäktige; dy att bestämma och ordna de närmare detaljerna af tjenstemännens åligganden, samt att för föreningens räkning jemväl antaga behöfliga biträden; e) att anskaffa pålitliga ombud uti landsorterna; hvilka samvetsgrant bevaka föreningens intressen, affordra köpare accept eller revers för till dem afsända varor och mot lämpligt arfvode ombesörja inkasseringar, samt vid inträffande konkurser uppträda, hvar i sin ort, såsom föreningens fullmäktige. Företrädesvis väljas dertill sådana redbara män, som uteslutande vilja befatta sig med föreningens inkasseringar; f) att uppbära och föra räkning öfver de-till bestridande af föreningens utgifter erforderligemedel; g) att så ofta nödigt pröfvas, eller när: tio ledamöter, under skriftlig. uppgift om ärendet, derom an