Aftonbladet – 2 mars 1858, sida 2

guld, skenet för verklighet och hycklad vänskap för vänskapen sjelf. Jag har tvistat med er myndling. Med Mark Raymondi! utropade bankiren förvånad. Huru, jag trodde I ansågen hvarann som bröder? För att göra honom rättvisa, måste jag säga att han alltid talat om dig på det sättet. Dick log bittert. Han började känna detta qvalfulla tvifvel, som förr eller senare smyger sig in i hjertat på hvarje man; detta misstroende till menniskors vänskap, som väcker oss från ungdomens ljufva drömmar till den stränga verkligheten. Kom, Dick; låt mig höra hela förhållandet, fortfor den förre. Jag vet att han är häftig, obetänksam ech nyckfull; men tiden skall nog borttaga dessa fel. Detskulle emellertid smärta mig, om han visat nycker eller häftighet emot dig. Dick berättade nu sin presentation för Roderick och huru han fattat misstroende till dennapersons karakter, genom hans oupphörliga vinst på spel. Mr Barnards panna mulnade, ty liksom hvarje man af heder afskydde han spel; han hörde emellertid på med tålamod till slut. Himlen vare lof, sade han, att du icke frestades att deltaga i denna dårskap. Jag sade Dick med.osökt förvåning; jag skulle våga de pengar, hvarmed er godhet förser mig, vid ett spelbord! Jag skulle aldrig kunna se på er igen, om jag vågat en enda skilling af dem på spel. Men hvadtänker ni, sir, om mr Hastings förklaring? Jag medger att jag är ingenting mindre än tillfredsstäld af. den. Den måste emellertid vara riktig, då Mark odkände den, anmärkte hans välgörare; dessutom nedlåta sig sällan personer af hans