Aftonbladet – 2 mars 1858, sida 2

Förmörkelsens I Förmörkelsens s början: slut. Pe: RA Ställe Ställel 3 Tid på Tid på 2a e.m. lsolskif-l em, lsolskif-. 8 van. 3 Söderhamn I 1t13,m 7 226! 13:35,m8 Fahlun ..... 1.6,7 226 3.29,8 32 Emtervik... 0.53,5 1 225 I 3.186 ) 32 Strömstad -0.44,1 :228 3.10,2 31 Gefle......... 1.14,1 225 1 3.37,0 I 30 11,6 Upsala ...... 1.16;4. ) 226 3.39,3 29 11,4 Stockholm 1.18,5 j 226 3.41,6 2 11,2 Göteborg... 0.47,3 228 3.14,4 28 11,4 Lund-........ 0.52,9 ) 230 3.20,7 23 10,7 Karlskrona 1.5,4 229 3.3L,7 21 10,6 Med förmörkelsens början och slut menas den första och sista skenbara yttre beröringen mellan solens och månens skifvor; under de angifna tiderna har man att förstå medelsoltid (borgerlig tid). Tiderna, då ringen begynner att bildas å de fyra i tabellen upptagna orter, hvarest en ringformig förmörkelse eger rum, erhållas med tillräcklig nogrannhet genom medeltalen af tiderna för rmörkelsens början och slut; sålunda bör i Söderbamn ringen bildas omkring kl. 2!235m e. m.; såsom redan är nämdt, fortvarar densamma, der hvarest förmörkelsen är fullkomligt central, endast under den korta tiden af omkring 23 sekunder, således i allmänhet under ännu kortare tid. Hvad de tal angår, som i tabellen hafva till öfverskrift ställe på solskifvan,, så har man att tänka sig solskifvans hela omkrets indelad i 360 lika delar (grader) och de motsvarande talen fortlöpande från högsta punkten (solrandens zenith-punkt) åt venster; såsom solen synes för blotta ögat eller i en tub, som icke har egenskapen att visa föremålen omvända; betraktar man åter solen genom en s. k, astronomisk tub, så bör man föreställa sig solrandens delningstal fortlöpande från dess lägsta punktåt höger; i förra fallet får man alltså solkantens högsta punkt betecknad med 0 eller 3607, yttersta punkten till venster med 90, lägsta punkten med 150 ochyttersta punkten till höger med 270; i senare fallet åter har man 0? eller 3609 i (skenbart) lägsta punkten, 909 ytterst till höger, T80 i högsta punkten och 2709 i yttersta punkten till venster. På detta sätt komma de ifrågavarande tabelltalen att noga angifva den punkt på solkanten, hvarest den första och sista beröringen mellan soloch månskifvorna ega rum. Det är af vigt att på förhand känna dessa punkter, isynnerhet den förra, när man vill med noggrannhet iakttaga ögonblicket, då vid förmörkelsetillfället beröringen inträffar; ty emedan man i närheten af solen icke är i stånd att skönja något spår af den framryckande månskifvan, så bar man utan en sådan förutberäkning ingen ledning för ögats riktande mot den punkt, hvarest observationen skall anställas. Förmörkelsens storlek är angifven på det öfliga sättet i s: k. tum, eller tolftedelar af solskifvans diameter; sålunda kommer i Stockholm förmörkelsen, då den är som störst, att sträcka sig öfver !, af solens diameter. Förmörkelsetiderna för någon annan än de i förestående tabell upptagna orterna, som från någon af dessa icke är långt aflägsen, skall man på en eller annan minut nära finna endast genom att göra afseende på skilnaden i geografisk longitud mellan den närmast belägna bland dessa sistnämda och den ifrågavarande andra orten; denna longitudsskilnad ———.8 —— LL ————