Aftonbladet – 27 februari 1858, sida 2

— Plenum plenorum har i dag kl. 2 e. ms egt rum å rikssalen. Sedan chefen -för civildepartementet statsrådet Almqvist uppläst K. M:ts fullmakt för h. e. justitiestatsministern, att till rikets ständer framföra K. M:ts nådiga svar på åtskilliga rikets ständers underdåniga skrifvelser och förslag, uppläste justitiestatsministern ifrågavarande svar. Man fann häraf att K. M:t bifallit tvenne civillagsförslag, nemligen: 1) Ändring af 4 kap. 2 S byggningabalken, hvarigenom denna erhåller följande lydelse: Afloppsdike bör läggas af oskift mark, fyra och en half aln bredt, två alnar djupt och en half aln på botten eller mera, allt som nödigt är och lägenhet dertill finnes; och den sin åker dervid får, njute en aln till ren utom byamål. Samma lag vare, der väg eller gärdesgård åker möter. Går väg eller dike vid ängsvall, der gifves ingen tillökning. Tarfvar dike läggas emellan grannars åkrar, då gånge halft dike å hvarderas åker. Vid ändan för åker, dike hvar af sitt.n 2) Lagen om ordningen och vilkoren för utländsk mans upptagande till svensk medborgare. Af de från förra riksdagen hvilande och vid denna af ständerna antagna förslagen till grundlagsförändringar, i afseende å hvilka K. M:ts nådiga beslut ännu icke blifvit tillkännagifvet,. meddelades nu att K. M:t funnit för godt lemna bifall till följande förslag, nemligen: 1) om tillägg till 28 regeringsformen, angående naturalisation af utländsk man; 2) om ändring af 35 regeringsformen, angående förtroendesysslor; 3) om ändring af 11 och 1455 riksdagsordningen, angående städernas representationsrätt i allmänhet; till följd hvaraf det alternatift framstälda förslaget till ändring i nyssberörde 14 S riksdagsordningen, rörande riksdagsmannaval i Stockholm, kommer att förfalla; 4) om ändring af 11 och 15 S8 riksdagsordningen, angående förrättande af riksdagsmannaval för bondeståndet, samt 5) om tillägg till 98 8 regeringsformen och 63 3 4 mom. riksdagsordningen, angående suppleant för rikets ständers justitieombudsman; kommande alltså nu omförmälde SS i regeringsformen och riksdagsordningen hädanefter att erhålla den förändrade lydelse, som uti riksens ständers underd. skrifvelser finnes upptagen. Beträffande deremot det af riksens ständer ånyo framstälda förslaget om ändring af 52 s regeringsformen och 24 8 riksdagsordningen, angående tillförordnandet af bondeståndets sekreterare, har K. M. ej funnit skäl att detsamma antaga. Då enahanda förslag — hette det — af R. St. vid 1851 års riksdag framstäldes, erinrade Kongl. Maj:t uti dess derom afgifna svar, hurusom det för grundlagarnes helgd vore af synnerlig vigt att de rättigheter, som deruti blifvit konung och rikets ständer ömsesidigt tillerkända, orubbade bibehölles; och Kongl. Maj:t yttrade vidare, att grundlagarnes nuvarande stadgande, det konungen eger till bondeståndets sekreterare vid hvarje riksdag förordna en skicklig, lagfaren och i landthushållningen kunnig man, stöd iså väsentligt samband med nämde riksstånds närvarande sammansättning, att, så länge denna bibehålles oförändrad, någon rubbning ej heller borde ega rum i berörde stadgande, hvilket i sin tillämpning icke visat sig hafva för ståndet medfört inskränkning i öfverläggningarnes frihet inom lagbestämda gränser, eller någon annan olägenhet. De skäl, K. M:t sålunda tillförene anfört för oförändradt bibehållande af grundlagens nu gällande stadgande i denna del, hafva ännu under oförändrade förhållanden samma giltighet; och jag finner mig på sådan grund föranlåten att vägra mitt